Plast och kontanter

Textstorlek:

Att affärsbankerna upphör med hantering av kontanter upprör många – inkluderande backstuparet. Nu står Nordea på tur med att sluta handskas med den svenska riksbankens mynt och sedlar över disk. Att fylla på sitt plusgiro, det som tidigare hette postgiro och ägdes av alla, ska lagom till jul göras maskinellt och på kontor som ägs av andra banker. Denna utveckling har möjliggjorts genom att vi, det vill säga den svenska staten, sålt av sitt aktieinnehav i banken till någon som utanför demokratisk kontroll oförblommerat kan odla sin girighet och vinstlystnad.  Det har nämligen blivit för dyrt att syssla med reda pengar. Inte ska det bli några problem hävdar företrädare för banken. Det lär vara bättre och säkrare att använda plastkort men då kan man inte sätta in en endaste krona på någon annans konto. Kontanta slantar i på annans konto ska kosta minst en femtiolapp så när nu tolv personer i sockenkyrkan samlat in skr 167:- i kollekt till sjuka och svältande barn  en vanlig söndag så ska ska banken ha en tredjedel av summan. Skammen går om inte på torra land i så i vart fall på ett bankkontor en trappa upp i gåfartszon i Lärdomsstaden.

Att ta ut pengar ska heller inte vara något problem, säger dom på banken och upplyser om att man kan ta ut pengar i affären när man handlar och betalar med plast och chip. Jovisst men om vill ha koll på sitt blygsamma kapital och använda det i riket hitintills officiella och vedertagna betalningsmedlet låter det sig inte alltid göras. Så när gubben vid ett planerat inköp hos tätortens apotekare vill betala divers receptfira medicamenter som enligt uppgift ska betinga ett pris på 55 kronor med en 500-lapp han fått kontant ur en medmänsklig hand och utan maskinell inblandning blir det nobben och platskort efterfrågas. Pillerbutiken har nämligen blivit utsatt för rån och kan därför inte ta emot så höga valörer och stora sedlar. Tanken svindlar och pupillen skruvar sig bort mot oändligheten …

Det blir snart helt uppenbart att ekonomin tar över besluten och kunden har inte längre alltid rätt. Det allernådigaste finansiella systemet står numera utanför demokratisk kontroll och syftet är sannolikt att göra dom rika rikare och med blygsamma och begränsade medel kan marknadskrafterna inte påverkas. Sedlar i plånboken hos kund och så kallad slutanvändare väger lått gentemot producenternas  och marknadsprofitörernas vältankad plast och virtuella belopp på datorskärmar och konton tillgängliga i smarta telefoner. Förövrigt anser gubben att rån i bageributiker ska var inslagna i cellofanpapper.

 

Backis