Så kan landsbygden få fart på bredbandet

Mikael Lidén, Jan Palm, Per Jonsson och Karin Svanäng var inbjudna till informationsmötet. Till höger en bredbandskabel. Varje färgad sladd innehåller tolv fiber, en för varje anslutning. Foto: Sara Sjödal
Textstorlek:

Underskatta inte tiden det tar från att ni bestämmer er för att köra igång ett bredbandsprojekt tills att det är klart att koppla upp hemmet mot nätet. Det var huvudbudskapet vid en informationsträff i Yttrö, Tierp, om hur vi får fart på bredbandet.

Träffen arrangerades av Centerpartiet på Karolas kök och inbjudna gäster var Per Jonsson Tierps kommuns näringslivschef, Karin Svanäng från länsstyrelsen i Uppsala Län med ansvar för det statliga bredbandsstödet samt Mikael Lidén och Jan Palm från Lidén Data Gruppe. Företaget som just grävt ned stomlinjer med fiber-kablar utanför kvällens mötes-lokal.

Statens mål är att 2020 ska 90 procent av befolkningen ha tillgång till en bredbandsuppkoppling med hastigheten minst 100 Mbps. Detta mål är även fastslagit i den regionala utvecklingsplanen för Uppsala län. I dag har 52 procent av länsborna tillgång till denna hastighet. För Tierps kommun är den aktuella siffran endast 24 procent.

– Länet har fått en god tilldelning, 97 miljoner, av det nationella bredbandsstödet och om de används fram till 2018 finns möjlighet att länet blir tilldelade ytter-ligare medel, säger Karin Svanäng.

De som kan få stöd för nedgrävning av fiberkablar är de för-eningar vars medlemmar ligger långt ifrån befintliga fiberkablar. Detsamma gäller där det är glest mellan hushållen och området inte tillhör det som kommer ligga inom det kommersiellt utbygg-bara nätet som Lidén Data Gruppen ansvarar för i Tierps kommun.

För ett hushåll på landsbygden som ligger i närheten av befintliga stomlinjer hamnar kostnaden för anslutning på cirka 15 000 kronor enligt Mikael Lidén.

– Kostnad för schaktarbeten på egen fastighet samt teknisk utrustning tillkommer.

Kvällens föredragshållare var överens om hur en bredbansförening rekommenderas arbeta och de utmaningar som kan dyka upp under processen.

Börja med att starta en projektgrupp. Definiera det geografiska området och gör en intresse-undersökning. Därefter är det dags för en grovplanering av sträckningen, sedan kan en kostnadskalkyl göras och projektvillkor fastställas. I samband med detta är det läge att ta reda på om stöd behövs, och i så fall kan sökas.

– Ansökan måste in innan något kostnadsbärande arbete påbörjas som man avser söka stöd för, säger Karin Svanäng.

Insamling av bindande anslutningsavtal ligger sedan till grund för projektering av schaktsträckor. Inför samråd med länsstyrelsen och Trafikverket behöver alla markägaravtal vara på plats.

– Markägarfrågor är den största utmaningen och det som oftast stoppar upp processen, tillade Mikael Lidén.

Sista steget är att kabelläggning sker och fiber förs in i kablarna. Efter att tillhörande elektronik är installerad i fastigheten kan nät installeras och sedan är det dags att börja surfa, eller ringa, eller titta på tv, eller koppla upp husets elektronik för fjärrstyrning och så vidare. Listan med möjligheter som fiberanslutning medför kan göras lång och klart står att morgondagens husköpare kommer att ställa den avgörande frågan om fastigheten är ansluten till fiber.

Redan på vägen ut från det välbesökta mötet stannade flera mötesdeltagare upp för att sondera intresset hos grannar för att starta en fiberförening.

Sara Sjödal