Humlor och andedräkt

Textstorlek:

En sorts små och näpna humlor har under sommaren valt att bygga bo under stugans förstutrapp. Relationen mellan humlorna och stugans övriga hyresgäster har mestadels varit god. Det vill säga humlorna har inte irriterat någon medan de däremot visat viss förbittring när gubben placerat sina leriga foppatofflor eller en vattenkanna över bästa inflygningsspringan.

I övrigt har stugfolk och katter känt sig bekväma i umgänget med de ludna små gynnarna.

Det är inte första gången närkontakt med de pollinerande honungssamlarna sker. För några år sedan anlade en betydligt större art sitt bo liksom kringhörnet av verandan. Lätt oroad av dessa humlor av herkulesvariant ringde gubben en bekant vän och entomolog. Kanske en aning smickrad av uppmärksamheten bjöd denne vetenskapsman genast på en fyrtiofem minuters föreläsning om humlors göranden och låtande och detta på stående fot och per telefon.

Humlor är ofarliga och samhällena växer normalt fram till midsommartid och då beror utveckling och expansion på tillgång till blommor och nektar. Ja visserligen har dom ju lite giftiga stick och en forskare hade visst fått för många och därför tappat allt hår på kroppen inklusive ögonbryn och fransar men då ska man ha fått ordentligt många…

Backstusittarn blev lugnad och har senare fått lära sig att det är när humlor och andra steklar känner utandningsluften från djur och människor dom känner ett behov av att försvara sig och undgå att bli slukade med vingar, hull och hår.

Tittar man bara bort eller håller andan när dom kommer surrande klarar man sig i regel utan stick. Visserligen har gubben hört att så kallad dagenefterandedräkt kan användas som flugspray men att den skulle framkalla ett så aggressivt beteende hos flygfän gick väl inte att drömma om.

Likväl lär ju en dålig andedräkt vara bättre än ingen alls. I någon mån påminner processen om hur gubbens gamle folkskolelärare vid misstanke om tjuvrökning bad eleven ifråga att säga ”Hugo”.

Den misstänkta följde skuldmedvetet uppmaningen och svarade Hugo på en djup inandning varpå läraren bryskt uppmanade honom att säga Hugo utåt.

Självklart fick detta till följd att grabben sa just Hugo utåt på en ändå djupare inandning vilket omgående kvitterades med en ordentlig örfil.

Sådana delar humlorna inte ut. Vi ska vara rädd om våra humlor. De lär minska i antal sannolikt beroende på klimatförändringar och detta kan resultera i en global katastrof.

Backis