Fortsatt strid för kontanter

Björn Eriksson, ordförande för Säkerhetsbranschen, synar lobbyarbetet för det kontantlösa samhället i skriften Korten på bordet.
Textstorlek:

​I takt med att de nya sedlarna ersätter de gamla pågår också en strid för att stoppa storbankernas nedmontering av kontantsystemet.

Annons:

Under ett års tid har Kontantupproret arbetat med att värna kontanterna. Bakom initiativet står Säkerhetsbranschens ordförande och tidigare rikspolischefen Björn Eriksson.

Nu uppmärksammas Kontantupproret i ledande medier världen över.

Kontantupproret har lyft fram hur bankerna forcerar fram utvecklingen och pekat på att den kunnat gå så långt eftersom staten inte längre står som garant för kontantförsörjningen. Något som är fallet i andra länder och därför har många utländska medier intresserat sig för ämnet.

I ett pressmeddelande säger Björn Eriksson att man följer den svenska utvecklingen med förundran: ”Man undrar hur vi kan tillåta storbankerna att lämna stora grupper av medborgare som är beroende av kontanter utanför samhällsgemenskapen.”

Björn Eriksson säger vidare att han ofta får frågan från utländska medier om svensken är medveten om att ”olönsamma” medborgare, som många pensionärer, glesbygdsbor, småföretagare, nyanlända med flera sorteras bort, samtidigt som bankerna ökar sina vinster genom höjda kortavgifter.

I princip är det de tre storbankerna Swedbank, SEB och Nordea tillsammans med de bankägda kortföretagen Visa och Mastercard som driver frågan om att få bort kontanterna. Bankomaterna är också på väg bort.

På två år, till och med september 2013, försvann 645 automater i Sverige. Direkt efter bildandet av bolaget Bankomat AB togs ytterligare 250 bankomater bort. Sverige ligger nu i EU:s bottenliga när det gäller automattäthet.

Carl-Eric Thörngren, PRO:s distriktsordförande i Uppsala län, bekräftar problemet med allt sämre kontanthantering.

– Det är för jäkligt, bland annat för föreningar att bli av med pengar för lotter, kaffe med mera. Varje gång man ska sätta in pengar på banken kostar det 1 200 kronor, säger Carl-Eric Thörngren och fortsätter:

– Just nu är vi två miljoner pensionärer och av dem kanske 60 procent har datorer med mera. Det här drabbar de allra äldsta, och säkert många yngre också.

Annons: