Vildsvin kostar för lantbruket

Tommy Runarsson driver ett familjejordbruk utanför Östhammar och räknar med att vildsvinsskador, som den sönderbökade betesvallen, kostar gården mellan 60 000 och 70 000 kronor årligen. Foto: Peter Ahlgren
Textstorlek:

Östhammar/Länet På ett år har avskjutningen av vildsvin i Uppland nästan fördubblats. En allt större och utbredd vildsvinsstam orsakar också ökande skador i lantbruket. Tommy Runarsson utanför Östhammar uppskattar att vildsvinen kostar familjejordbruket mellan 60 000 och 70 000 kronor varje år.

Jaktåret 2014/2015 sköts det cirka 3 900 vildsvin i Uppland. Även om statistiken inte färdigställd än tyder de preliminära sifforna för 2015/2016 att avskjutningen ökat till cirka 7 000 djur.

– Det beror främst på att vildsvinen sprider sig. Nu ser vi till exempel att de etablerar sig västerut i trakterna kring Heby, Östervåla och Fjärdhundra, säger Stefan Holm som är jaktvårdskonsulent vid Svenska Jägareförbundet.

I takt med att vildsvinen blir fler och sprider sig uppstår också skador. Djuren ställer framförallt till med problem för mjölkbönder då de bökar upp vallar och äter i sädesåkrar.

En som har levt med vildsvinen inpå knuten i drygt 15 års tid är Tommy Runarsson. Tillsammans med sina två bröder, pappa och farfar driver han ett familjejordbruk i Barkö, utanför Östhammar, med cirka 80 mjölkkor.

– Dom kostar oss minst 60 000 - 70 000 kronor per år, säger han och pekar ut över en betesvall som vildsvinen bökat upp en stor del av, säger Tommy Runarsson.

Generellt är det svårt att säga exakt hur mycket vildsvinen kostar det svenska lantbruket årligen. Försök har dock gjorts att sätta siffror på problemet.

Undersökningar gjorda av Jordbruksverket och Sveriges Lantbruksuniversitet talar om att uppemot 43 000 ton säd förstörs årligen.

Kostnaden för skador generellt ligger på mellan 800 och 2 300 kronor per hektar och år, med ett genomsnitt på cirka 1 000 kronor per hektar.

– Den omfattningen på skadorna har inte vi, säger Tommy Runarsson som brukar cirka 200 hektar åker.

– Fast det skiljer sig väldigt mycket. Vissa har väldigt stora problem medan andra knappt får några skador alls.

Det beror bland annat på vad lantbrukarna odlar. Vildsvin föredrar vissa grödor framför andra, som havre, vete, majs och oljeväxter. Lokalt kan djuren helt ödelägga en skörd vilket leder till att lantbrukarna väljer att inte odla vissa växter.

– Vi skulle egentligen behöva odla ärtor till korna, men har valt att inte göra det med tanke på vildsvinen, säger Tommy Runarsson.

Skador orsakade av vildsvin ersätts inte av staten, oavsett om det gäller en åker eller villaträdgård, om man inte har någon form av försäkring som kan vara väldigt dyrt. Det enda sättet att begränsa skadorna är genom jakt. Fast vildsvin är intelligenta och nattaktiva djur som är svåra att jaga effektivt. Det är också svårt att få avsättning för köttet som, på grund av risken för trikiner, måste passera en vilthanteringsanläggning som det bara finns en handfull av i Uppland.

Nyligen har dock fällor för vildsvinsjakt godkänts för användning i Sverige. Men det tror inte Tommy Runarsson, som själv inte jagar, är rätt väg att gå.

– Jakt, jakt och åter jakt är det enda sättet att hålla stammen i schack. Det håller i alla fall grisarna borta från åkrarna.

FAKTA Vildsvinsskador 

Vildsvin orsakar framförallt tre typer av skador; i trädgårdar, på gröda och i vallar.
Man kan aldrig få statlig ersättning för skador orsakade av vilt som får jagas.
Risken för skador kan begränsas genom att sätta ut elstängsel. Att störa vildsvinen med exempelvis stötande jakthundar är också effektivt.

Peter Ahlgren