Egna solceller blir allt vanligare

Arne Wenngren funderade i några år innan han 2014 slog till och installerade solceller på familjegården utanför Östervåla. Solel blir allt populärare och två av Arnes grannar har också investerat i solenergi. Foto: Peter Ahlgren
Textstorlek:
Annons:

LÄNET Ökad miljömedvetenhet, låga räntor och sjunkande priser. Allt fler får nu upp ögonen för att solenergi kan vara ett ekonomiskt och miljövänligt sätt att producera sin egen el. Arne Wenngren i Östervåla installerade solceller 2014 och ser det som ett sätt att ta vara på en outnyttjad resurs. 

Redan 2009 infördes ett ekonomiskt stöd för de som installerar solceller för elproduktion. Fast
i takt med att cellerna blivit effektivare och framförallt billigare så har intresset ökat enormt.

– Folk ringer oss i stort sett varje dag med frågor och vi har svårt att hinna med. Nu arbetar vi med ansökningar som kom in i slutet av 2014, säger Tomas Östlund, handläggare vid länsstyrelsen
i Uppsala.

När installationsstödet infördes tog länsstyrelsen emot sex ansökningar, 2012 hade det ökat till 32 och hittills i år, vilket täcker ansökningar fram till oktober 2014, har man behandlat 92. Stödet har också ökat markant. Från 50 miljoner 2009 till 225 miljoner
i år och från och med nästa år 390 miljoner kronor.

Det finns heller inga indikationer på att intresset för solel ska minska, tvärtom.

Anläggningarna blir allt billigare, verkningsgraderna högre och det i kombination med ökad miljömedvetenhet och låga låneräntor gör att allt fler får upp ögonen för solen som elproducent. Intresset är också brett. Det är inte bara villaägare som installerar solcellsanläggningar utan även lantbrukare, föreningar, småföretag och offentliga verksamheter som kommunala bolag.

Arne Wenngren i Östervåla är en av dem som satsat på solel. I september 2014 började hans 148 kvadratmeter stora solcellsanläggning med en maxeffekt på drygt 22 kilowatt producera el.

– Jag hade funderat på det
i flera år och efter att ha varit på en informationsträff med LRF i Huddunge blev jag intresserad, säger han när vi träffas på hans gård strax utanför Östervåla en solig junikväll.

Arne Wenngren är sedan 10 år deltidslantbrukare på den knappt 130 hektar stora familjegården som ligger vackert belägen i slätten ned mot Tämnaren. Här odlar han spannmål och det är framförallt spannmålstorken som drar el på gården.

– Själva torkningen sker med eldningsolja men elevatorer och skruvar går på el. Nackdelen är att man oftast sitter i skördetröskan när det är som finast väder och man vill köra elevatorerna på solenergi, säger han och skrattar.

– Fast man får försöka få hit någon som hjälper till.

Det där är en av nackdelarna med småskalig solelsproduktion. Det är inte säkert att elen behövs de där soliga sommardagarna när anläggningen producerar som mest. Överskottselen säljs då till ett elhandelsbolag men priserna är låga. Fast i och med den nya energiöverenskommelsen kommer antagligen mycket att förändras. Ett av målen i överenskommelsen är att all elproduktion 2040 ska komma från förnyelsebara energikällor som vatten, vind och sol.

Arne Wenngren ser gärna att priserna på solel höjs men för honom var inte ekonomin det mest avgörande.

– För mig handlar det om miljön. Solen är en resurs som man inte tillvaratar alls idag.

Många drar sig säkert för att investera i en solcellsanläggning med tanke på priset.

– Förut var det här med solel alldeles för dyrt för en vanlig människa men nu sjunker priserna hela tiden, säger Arne Wenngren.

Priserna varierar mycket beroende på anläggningens storlek, effekt och hur mycket arbete man vill eller kan göra själv. En anläggning på cirka 35 kvadratmeter som producerar tillräckligt mycket el för en normalvilla kostar idag knappt 90 000 kronor efter bidrag. I branschen räknar man med att investeringen ska ha betalat sig efter cirka 20 år för en privatperson och mellan 5 och 7 år för en lantbrukare.

– Jag har inte räknat på det men det ligger nog där någonstans för mig, säger Arne Wenngren.

När väl anläggningen är på plats är den enkel att sköta. Det finns inga rörliga delar som kan gå sönder så underhållet är i stort sett minimalt. Man behöver heller inte tänka på att göra solcellerna rena – det sköter naturen om när det regnar.

Tillverkarna lämnar också en garanti som varierar men oftast garanteras minst 80 procent av effekten efter cirka 25 år. Exakt hur länge anläggningen sedan håller är dock, av naturliga skäl, osäkert.

Det är inte bara solceller som ökar i popularitet. Man ser också allt fler mindre vindkraftverk runt om i landet. Arne Wenngren funderade ett tag på att investera i just vindkraft men kom fram till att det inte var något för honom.

– Det blåser visserligen rätt bra på slätten men det passar inte riktigt in här i närheten av all bebyggelse, säger han.

Vindkraftverken kan ibland stöta på problem under bygglovsprocessen eftersom grannar kan uppfatta dem som störande och fula. Arnes uppfattning är att de flesta tycker tvärtom om solceller.

– De finns till och med de som tycker att det är snyggare än ett vanligt plåttak. Det är ingen som har varit här och tittat som tycker att de är fula i alla fall, säger han.

Peter Ahlgren

Annons: