Brist på svenskt kött

Textstorlek:

Det svenska nötköttet säljer bra, men tillgången är begränsad. Det leder till skiftande kvalitet och ökad import. Fast trots att producenterna får bättre betalt för sitt kött har inte konsumentpriserna stigit i samma utsträckning.

Vi äter allt mer kött och allt mer nötkött i Sverige. Sedan 2014 har också andelen svenskt kött sakta ökat, efter att ha rasat från 75 till 50 procent i samband med EU-inträdet. Fast i och med krisen inom mjölkproduktionen uppstår det en brist på djur.

– Mjölkbönderna har det tufft och det slår på tillgången på slaktdjur. Ungefär 65 procent kommer från mjölkproduktionen och framförallt då tjurkalvar, säger Viktoria Östlund, nöt- och lammansvarig på LRF Kött.

Bristen på djur betyder att lantbrukarna har fått allt bättre betalt men än så länge har inte priserna i butiken följt efter i samma utsträckning. Majsan Pense som är kategorichef för kött på Coop har jobbat i branschen sedan början av 1980-talet och menar att köttpriserna inte alls hängt med i den övriga prisutvecklingen.

– När jag jobbade i charkdisken 1985 kostade köttfärsen ungefär lika mycket som den gör nu. Idag är nötkött väldigt billigt.

Bristen på slaktdjur gör att tillgången på svenskt kött är mindre än efterfrågan. För konsumenterna betyder det att butikskedjorna exempelvis inte säljer svenskt kött i kampanjer.

– Förr var det vanligt inför sommaren att vi kampanjade exempelvis entrecôte men det gör vi inte nu.

I dag är i stort sett allt kött som säljs under egna varumärken hos Coop svenskt och överlag är 85 procent svenskt. Resten importeras.

Bristen på slaktdjur gör att livsmedelskedjorna köper in det kött som finns vilket leder till skiftande kvalitet ute i köttdiskarna och ökar efterfrågan på nötkött måste också importen ökas.

Att öka produktionen av svenska djur är inget som sker över en natt. Krisande mjölkbönder kan visserligen, helt eller delvis, ställa om till köttdjursproduktion men det kräver investeringar eftersom ladugårdarna måste byggas om. Och att priserna har stigit nu är ingen garanti för att de stannar på en högre nivå i framtiden, vilket motverkar omställningen mot köttproduktion.

– Vi märker att det är fler som vill bygga dikorsstallar, men ska man göra en sådan investering så handlar det om stora pengar och man måste tro på framtiden, säger Viktoria Östlund på LRF Kött.

Hon tror dock att intresset för det svenska köttet inte kommer att minska utan tvärtom öka. Och anledningen är att allt fler får upp ögonen får den svenska djurhållningen och antibiotikaanvändningen. Även utanför landets gränser.

– Inom EU märks att allt fler sneglar på den svenska köttdjursproduktionen och vill veta mer om hur vi gör.

Peter Ahlgren