Vägslitageskatt riskerar drabba skogsägare

I december presenteras ett förslag till skatt för tunga transporter. Även om det inte finns något förslag än får skatten kritik för att drabba landsbygdsnäringar, som skogsbranschen, hårt. Det finns risk för att skatten skulle innebära att skogsägare får mindre betalt. Foto: Peter Ahlgren
Textstorlek:

I december presenteras ett förslag för hur en vägslitageskatt för lastbilar ska se ut. Flera branscher är starkt kritiska redan nu och från bland annat skogsindustrierna befarar man att ökade kostnader för transporter kommer att drabba de enskilda skogsägarna.

Den 9 december presenterar vägslitageskattekommittén sina förslag kring hur en slitageskatt för lastbilar på landets allmänna vägar ska se ut. Vid ett möte i mitten av juni presenterade dock regeringens särskilda utredare vissa delar.

Det har i bland annat debattartiklar talats om att kommittén kommer att föreslå en skattenivå på mellan 24 och 26 kronor per mil, men enligt en av de särskilda utredarna, Vilhelm Andersson, är det för tidigt att slå fast vad förslaget kommer att hamna.

– Vi pratade om ungefär två kronor kilometern men det är det inte alls säkert att det blir, säger han.

Oavsett vilken nivå kommittén kommer att förslå till regeringen i december så har reaktionerna inte låtit vänta på sig från branschorganisationer och oppositionspolitiker.

– Det här är en landsbygdsfientlig skatt som riskerar att driva vår basindustri utomlands samt driva på utarmningen av landsbygden, säger Anders Åkesson som är Centerpartiets talesperson för transportinfrastruktur och IT.

Flera av landsbygdsnäringarna är transportintensiva, inte minst skogsbruket. Skogforsk, skogsbrukets forskningsinstitut, har tittat på frågan om vad en skatt på tung trafik skulle innebära för skogsnäringen vid flera tillfällen. 2007 utredde man vad en kilometerskatt på 14 kronor skulle få för effekter. På de nivåerna konstaterade Skogforsk att skatten skulle kosta näringen cirka 680 miljoner kronor om året och att mycket talade för att det skulle drabba den enskilda skogsägaren genom lägre virkespris, cirka tio kronor per kubikmeter.

– Vi agerar på en konkurrensutsatt världsmarknad och att höja priset till slutkund är svårt. Då får man jobba med effektivisering och prispress i andra led istället, säger Karolina Boholm som är transportdirektör för branschorganisationen Skogsindustrierna.

Enligt flera i skogsbranschen finns det framförallt tre sätt att möta ökade transportkostnader på grund av vägslitageskatten. För det första kan man välja att minska produktionen, för det andra betala mindre till entreprenörer och skogsägare och för det tredje pressa priserna i förädlingsledet, genom att få ned energi- och lönekostnader. Det troligaste är att man använder en kombination av alla tre.

Att en slitageskatt skulle slå direkt mot skogsägarna är dock självklart enligt alla timmerköpare Upplands Nyheter varit i kontakt med. Något som oroar landets skogsägarföreningar.

– Om det drabbar skogsägarna är det alarmerande. Det skulle innebära att skogarna för Mellanskogs ägare blir mindre värda, säger bland andra Karin Perers som är ordförande för Mellanskog.

Om skatten skulle innebära lägre priser på skogsråvaran befarar flera bedömare att det långsiktigt skulle drabba tillväxten i de svenska skogarna Om skogsägaren får mindre betalt måste hen i sin tur dra ned på något.

– Det finns en risk att det skulle kunna slå tillbaka på röjning och gallring vilket i sin tur får långtgående effekter på framförallt timret, säger Karin Perers.

Hon, i likhet med flera andra, är dock rädd för att en direkt effekt av skatten blir att biobränslet, som grenar och trädtoppar, kommer att lämnas kvar i skogen. Den så kallade groten används idag bland annat för att producera el och värme.

– För grot är marginalerna redan väldigt små. Det kan bli så att det helt enkelt blir olönsamt att hämta det överhuvudtaget vilket skulle fördröja och fördyra omställningen till ett fossilbränslefritt Sverige.

En annan effekt som nämns i Skogforsks utredning är att det inte kommer att löna sig att hämta skogsråvara i vissa delar av landet som ligger allt för långt från en produktionsanläggning som en såg eller massafabrik. Skogsbranschen är därför enig i sin dom.

– Överge planerna på en vägslitageskatt, säger Karolina Boholm och fortsätter.

– Branschen jobbar redan för att minska transporterna och att använda andra transportsätt men det börjar alltid med en lastbil i skogen. Dit går det inga järnvägar.

Vilhelm Andersson förstår att det finns olika åsikter om slitageskatten men understryker att ännu är ingeting klart och att det förslag man kommer att lämna antagligen kommer att ändras av regeringen innan det slutligen läggs fram inför riksdagen för beslut.

Peter Ahlgren