40 år i djurens tjänst

Arne Persson, klinikveterinär och verksamhetschef, framför kartan där Uppsala veterinärdistrikt är utmärkt. Foto: Rose-Marie Eriksson
Textstorlek:

Ambulatoriska kliniken vid Universitetsdjursjukhuset i Ultuna har rullat ut till lantbrukets djur och häst under 40 år. Klinikveterinär och verksamhetschef Arne Persson har varit med från start och följt lantbrukets utveckling.

Annons:

Efter att Arne Persson studerat veterinärmedicin under fyra år i Stockholm flyttade utbildningen till Ultuna.

Samtidigt som verksamheten började genomförde Arne Persson sitt femte utbildningsår och från och med 1979 blev han anställd som tillförordnad klinikveterinär.

– Under åren har jag mött generationer av lantbrukare. Men även upplevt hur gårdar lagts ner eller fått nytt innehåll, säger Arne Persson.

Ambulatoriska kliniken sköter djursjukvården av lantbrukets djur och hästar i Uppsala veterinärdistrikt där Uppsala och Knivsta kommuner ingår.

– I början av 1960-talet var Knivsta ett eget distrikt men gick in i ambulatoriska i Stockholm 1965, säger Arne Persson.

När verksamheten rullade igång fanns inga mobiler och veterinären använde radiotelefoni och kunde ändå snabbt nås vid akuta samtal.

Ambulatoriska var, och är, en uppskattad service bland lantbrukarna, även om veterinärstudenterna till en början möttes med viss skepsis.

– Djurägarna var inte vana med elever, men man insåg snart att de var en tillgång, bland annat när djuren skulle hanteras vilket ofta var ett tungt jobb.

På frågan hur djurbesättningarna såg ut för 30–40 år sedan svarar Arne Persson:

– Framförallt var Uppland ett län med mjölkkor, och uppskattningsvis fanns det omkring 400 mjölkgårdar i Uppsala kommun, då var Knivsta en del av storkommunen. Idag åker jag förbi många tomma lokaler och det är lite sorgligt.

– Under 1970-talet var köttdjur inte så vanliga i Sverige, däremot fanns en hel del besättningar inom vår storkommun.

Arne Persson berättar att köttraserna var framförallt hereford och charolais medan Angusrasen knappast förekom.

Under 1960- och 1970-talet skedde en stor strukturförvandling och gårdar slogs ihop till större enheter. Det blev också vanligare med grisar, liksom värphöns.

De tidigare mjölkkostallarna var tungarbetade och då lönsamheten var betydligt bättre inom grisproduktionen byggdes äldre mjölkkostallar om till grisstallar.

– Men det handlade inte om några stora suggbesättningar. Produktionen baserades på 20-40 suggor.

I samband med EU-inträdet, 1995–1996, var slaktpriset på gris bra, men efter något år sjönk priserna dramatiskt och antalet grisstallar minskade.

Hästar fanns förstås då som nu och Arne Persson uppskattar att förr fanns det cirka 75 000 hästar i Sverige mot 360 000 idag.

– Men vi upplevde att det var rätt mycket häst i vårt område.

Arne Persson berättar att fram till 90-talet ökade antalet får, sen blev det en svacka för att åter öka.

Idag är det större fårgårdar och dynamiken på fårsidan har förändrats.

När det gäller veterinärens uppdrag anser Arne Persson att de har en tydligare roll med överblick över hela besättningar.

Idag blir de kallade till fler djur och det är mycket hälsodata som kontrolleras.

– Jag tycker att djurhälsan blivit bättre, bland annat när det handlar om infektiösa sjukdomar, och vi har ett bra smittskyddsarbete i Sverige, säger Arne Persson och nämner bland annat salmonella som man har hård koll på.

Förutom akuta utryckningar gör ambulatoriska kliniken många planerade gårdsbesök. Då utförs bland annat kastration av tjurkalvar och avhorningar av kvig- och tjurkalvar.

Avhorning av djuren är en service som ökat i samband med lösdrift. När djuren var uppstallade var behovet inte lika stort.

– Idag får inga djur stå uppstallade men lösdrift började man med redan under 1950-talet, även om det endast var ett fåtal besättningar med lösdrift

På frågan om det är något annat som skiljer dagens djurhållning från förr blir svaret:

– Det har kommit in en del nya exotiska djur som alpackor och lamor. Men de utgör mer en trivselfaktor, eller en hobby.

Idag finns cirka 40 mjölkkobesättningar i Uppsala och Knivsta kommuner som ambulatoriska kliniken besöker. Arne Persson berättar att det också finns ett något större antal besättningar med köttkor eller amkor.

Sedan 2007 arbetar kliniken även som jourhavande gränskontrollveterinärer.

– Vi har haft jour dygnet runt i 40 år, och vårt uppdrag fortsätter att rulla på, säger Arne Persson.

Annons: