Ökad efterfrågan på askgravplatser

Båtformade. I våras togs de två nyanlagda askgravplatserna i Tegelsmora-Vendel församling i bruk. Till allhelgonahelgen läggs en gemensam krans på gravplatsen. Foto: Malena Olsson
Textstorlek:

Tegelsmora 

– Om tio–tjugo år kan landskapet på våra kyrkogårdar se annorlunda ut, säger Britt Thurfjell, kyrkoherde i Vendel-Tegelsmora församling.
Hon tror att det kan bli följden av den ökade efterfrågan på så kallade askgravplatser.
I hennes församling har man nyligen anlagt två askgravplatser och fler lär det bli. 

– Vi kan inte uttrycka hur nöjda vi är, säger kyrkoherde Britt Thurfjell, och visar vägen fram till den båtformade askgravplatsen vid Tegelsmora kyrka.

En exakt likadan återfinns vid Vendels kyrka. Båda invigdes i december i fjol och togs i bruk i våras.

– Vi har plockat upp ett båttema. Livet kan ju liknas vid en färd på ett hav. Båten för människan till den andra stranden, säger Britt och pekar mot Tegelsmorasjön, som passande nog ligger några hundra meter bort.

Askgravplats är ett relativt nytt gravskick, som kan beskrivas som ett mellanting mellan minneslund och urngravplats. Det är ett begravningsalternativ där kyrkogårdsförvaltningen står för skötsel, men där graven förses med namn på den gravsatte. Graven upplåts med en gravrättstid på 25 år, men möjlighet till förlängning.

I Vendel-Tegelsmora församling upplevde man ett växande behov av att ha en mindre anonym gravplats än minneslund.

– Vid en askgravplats får de anhöriga välja sten och man får en bronsplatta med namnet inristat. Det blir mer personligt och man får en plats att gå till, vilket kan vara bra för sorgearbetet. Till skillnad mot minneslund får de närmaste också vara med när askan grävs ner, säger Britt, som tror att den här stigande trenden kan leda till att landskapet på våra kyrkogårdar kommer att förändras i framtiden.

Lars-Åke Nygren, ordförande i kyrkogårdsutskottet, har också varit inblandad i planering och utformning av askgravplatserna.

– Vi gjorde många studiebesök innan för att se och lära. Sedan snappade vi upp idéer lite här och där, berättar han.

Församlingen ansvarar för skötseln och den gemensamma utsmyckningen av gravplatsen. Gravrättsinnehavaren får bara sätta dit snittblommor och ljus. Prydnadssaker är inte tillåtna, enligt reglementet som tagits fram.

– Det är viktigt att styra upp smyckningen så att det inte ska se rörigt ut. Vi vill inte att allt möjligt ska ligga här. Det har med estetik att göra, förklarar Britt och tillägger att en informationsskylt med anvisningar kommer att sättas upp inom kort.

Christer Pettersson är kyrkogårds- och fastighetschef i Huddunge pastorat i Stockholm.

Han intygar att efterfrågan på såväl askgravplatser som askgravlundar har ökat markant.

– Under 2000-talet har det verkligen slagit igenom, säger han och gissar att de första exemplaren dök upp på 1990-talet.

En kartläggning som Svenska kyrkan gjorde 2012 visade att det då fanns 800 askgravplatser i Sverige. Christer Pettersson är säker på att 1 000-strecket nu är passerat.

– Folk flyttar och är mer mobila i dag. Här har du ett namn, en plats att gå till, men behöver inte plantera blommor eller sköta graven.

Askgravplatserna vid Vendels och Tegelsmora kyrka rymmer cirka 70 gravar vardera. I varje askgrav kan en till fyra askor gravsättas.

– De här kommer att bli fyllda och då är det nödvändigt att anlägga nya. Vi har utrymme att utvidga, säger Britt, som med tiden tror att det här kommer bli det vanligaste begravningssättet.

I församlingen stundar annars en speciell högtid i allhelgonahelgen, då man uppmärksammar och minns nära och kära som har lämnat jordelivet.

Kyrkorna i Vendel och Tegelsmora välkomnar till värme och gemenskap under fredag och lördag.

– Vi har öppen kyrka och det brukar komma så mycket folk. Det serveras kaffe och bulle i vapenhuset och bjuds på orgel-musik, meddelar kyrkoherden.

– Det är en hemvändarhelg och många kommer till kyrkan för att träffa gamla bekanta. Det vill man inte missa, säger Lars-Åke.

Malena Olsson