Ambassadör med läsuppdrag

Författaren, bloggaren, krönikören och föreläsaren Anne-Marie Körling är Sveriges läsambassadör 2015–2017. Den 23 januari besöker hon Knivsta bibliotek. Foto: Stefan Tell
Textstorlek:

KNIVSTA I januari gästas Knivsta bibliotek av Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling, som brinner för sitt läsfrämjande uppdrag bland barn och unga. 
– Frågor om läsning behöver lyftas och underhållas överallt, menar hon.

 

Anne-Marie Körling är vår tredje läsambassadör sedan ämbetet initierades av Kulturrådet 2010.

Syftet var och är i dag att ge litteraturen och läsfrämjandet ett ansikte utåt. Tidigare har Johan Unenge och Johanna Lindbäck, som båda är författare, varit ambassadörer.

Förordnandet är på två år och uppdraget går i stort ut på att uppmuntra barn och ungas läsande. Men även debatt ska drivas och mässor, bokfestivaler och konferenser besökas.

Anne-Marie Körling är lärare och arbetar bland annat med att utbilda andra lärare, skriva pedagogisk litteratur och barnböcker samt föreläsa om läsförståelse och språkutveckling.

Vad gör du som läsambassadör?

– Överallt där jag är talar jag läsning. Arbetet handlar om att prata om läsning och att verka för att trösklarna till att läsa och till litteraturen sänks; att de som inte läser kan upptäcka vad det är att läsa, att verka för högläsning och att vuxna läser så att det syns. Jag skriver även artiklar, bloggar, reser i landet, representerar Sverige utomlands och besöker bibliotek, berättar Anne-Marie Körling.

Måndag 23 januari är föräldrar, pedagoger och andra intresserade välkomna när läsambassadören kommer till Knivsta bibliotek. Hon har besökt orten i andra sammanhang och ser fram emot ett återbesök.

– De har en byst av författaren Carl-Göran Ekerwald. Jag har läst och inspirerats av hans tankar om hur man verkar läsfrämjande, säger Anne-Marie Körling, som genom sitt flitiga resande ser förutsättningarna som biblioteken ger.

Hennes föredrag kommer att handla om högläsningens be-tydelse. Genom att läsa högt blir läsningen social och innehållet tillgängligt, enligt läsambassadören.

– Språket strömmar ur böckerna. Högläsningen skapar ett här och nu, vi lyssnar tillsammans och berättelsen blir vår gemensamma. Med högläsningen kommer även så mycket annat; som grammatiken, hur skriftspråket låter, ordförrådet och författarnas berättelser. När det finns bilder så öppnar boken för konstupplevelser.

Kulturrådet fungerar som support, men läsambassadören har stort utrymme att själv utveckla uppdraget.

Vilket stöd får du av Kulturrådet?

– De finns där! Alltid. När jag behöver vända och vrida på frågor kan jag vända mig till de som arbetar där för konsultation, vägledning och stöd. Det finns en stor avdelning för litteratur där stort kunnande finns om litteratur och läsning.

Att klura ut hur man ska nå barn som inte läser eller inte kan läsa, tycker Anne-Marie Körling är det svåraste uppgiften.

– Det kan vara en följd av att mötet med litteraturen inte möjliggjorts eller att bristen av högläsning inte skapat ett eget förhållande till böckerna. Jag tror på omvärldens ansvar att möjliggöra för läsare att möta litteratur. När barn och unga inte tycker om att läsa handlar det om att ge dem möjlighet att tycka om.

Slutligen, min egen tioåriga son vill aldrig läsa, och vi tjatar på och försöker uppmuntra. Utan framgång. Har du något recept på hur vi ska få honom att hitta läslusten?

– Sluta tjata. Om du vill att ditt barn ska läsa så läs högt, läs själv och lägg fram böcker och gör dem tillgängliga att bläddra i. Gärna på toaletten och absolut på köksbordet. Se över dina egna läsvanor, hur synliga är de? När man har hittat en berättelse som fångar är tjatet onödigt. Det gäller därför att börja umgås kring böcker och inte bara tala med läsaren om vad som ska göras. Dela upplevelser om vad det är att läsa. En professor jag lyssnade till berättade att han läste en halvtimme ur sin bok och att sonen låg bredvid och läste sin. Det kan vara en väg.

Malena Olsson