”Anonymitet är viktigt”

Kvinnofridslinjen, 020-505050, har öppet dygnet runt och tar emot samtal från hela landet. Foto: Arkiv
Textstorlek:

UPPSALA/LÄNET Psykiskt och fysiskt våld mot kvinnor förekommer i alla samhällsklasser. Som regel uthärdar kvinnan in i det längsta, men hjälp finns endast ett telefonsamtal bort. Kvinnofridslinjen har öppet dygnet runt och tar emot samtal från hela landet.

Annons:

– Psykiskt våld är den vanligaste orsaken när man ringer på kvinnofridslinjen, men det kan också vara en kombination där fysiskt våld ingår. Samtalen har ökat och det märks att vi är mer kända i dag, säger Åsa Witkowski, enhetschef vid Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, i Uppsala.

Nationellt centrum för kvinnofrid är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.

NCK arbetar på regeringens uppdrag med att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.

Åsa Witkowski berättar att de varit ett rikskvinnocenter sedan 1994 och ett nationellt center sedan 2007.

– Många länder är intresserade av hur vi jobbar och vi har utbildningar och föreläsningsuppdrag över hela landet, säger Åsa Witkowski och fortsätter:

– Vi har ett nätverk med myndigheter som vi jobbar med, bland annat med Migrationsverket. När utlandsfödda ringer Kvinnofridslinjen kan vi koppla in en tolk i samtalen.

Hon berättar att tanken är att stödlinjen är en första instans som kan hjälpa till med vidare kontakt, exempelvis med socialtjänst, kvinnojour, RFSL och brottsofferjouren.

– Vi känner till alternativen och kan ge förslag. Anonymiteten är viktig och det är tillåtet att prata om allt. Vi får även samtal från både män och kvinnor i samkönade relationer.

En nationell studie ”Våld och hälsa” som NCK presenterade 2014 visade bland annat att var femte kvinna och var 20:e man någon gång i sitt liv utsatts för allvarligt sexuellt våld.

Kroppsliga symptom som exempelvis huvudvärk, smärta i axlar och/eller nacke eller återkommande tarmbesvär var vanligare bland dem som utsatts för sexuellt våld jämfört med de som inte utsatts.

Åsa Witkowski ser en stor fördel med att centret ligger vid Akademiska sjukhuset där det är en stor genomströmning av folk. Här får besökare informationen på köpet och hälften av de som kontaktar centret har fått tips via hälso- och sjukvården.

– Men vi har ingen anmälningsplikt och går aldrig in i några journaler. Det är helt upp till den som ringer vad hon vill prata om. Samtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen.

Åsa Witkowski menar att även om det finns kvinnojourer i alla kommuner kanske små orter inte har alla resurser för att möta de här kvinnorna.

En del grupper är också särskilt sårbara för våld – hbtq-personer samt yngre och äldre kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning, missbruksproblem eller utländsk bakgrund.

– Det är viktigt att någon lyssnar och vi möter alla grupper i alla åldrar. Senast jag kollade var den äldsta som ringt 84 år men vanligast är medelålders kvinnor, säger Witkowski och tillägger att med telefonlinjen har mörkertalet minskat.

Även anhöriga och vänner, samt personer som möter våldsutsatta i sitt arbete kan ringa stödlinjen. Den som vill läsa mer om NCK kan gå in på www.nck.uu.se

Nästa vecka, 8 mars, firas internationella kvinnodagen runt om i världen. Dagen uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. I Uppsala län kommer bland annat Uppsala tjejjour att demonstrera med sitt traditionsenliga fackeltåg. I år med unga engagerade feminister i täten.

Rose-Marie Eriksson

 

FAKTA Våldsutsatta kvinnor

Mäns våld mot kvinnor definieras av Världshälsoorganisationen, WHO, som ett utbrett folkhälsoproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna.

I en sammanställning av forskning från 2013 uppskattar WHO att 35 procent av världens kvinnor har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en partner eller sexuellt våld av en annan person.

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, även kallad Istanbulkonventionen, trädde i kraft 2014 i Sverige. Här beskrivs våld mot kvinnor som ett uttryck för historiskt ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män.

Källa: NCK

Annons: