Stolthet och fördom

Textstorlek:
Annons:

Det tyska parlamentet röstade i slutet av förra veckan igenom rätten att ingå samkönade äktenskap. Den europeiska giganten blev därmed ett av de sista västländerna att klubba igenom möjligheten för vuxna av samma kön att ingå äktenskap. Historiskt! I den mellansvenska staden Nyköping hölls i helgen för första gången en Pride-festival. Också det historiskt.

Homosexualitet i Sverige och det sexuella umgänget mellan vuxna personer av samma kön blev helt legaliserat 1944, medan den medicinska klassificeringen av homosexualitet som en form av psykisk störning kvarstod fram till 1979. Sedan slutet av 1980-talet har svenska homosexuella gradvis fått allt större rättigheter; rätten till så kallat registrerat partnerskap (1995), rätten till samkönad adoption (2003) och rätten att ingå samkönat äktenskap (2009).

Det är en remarkabel utveckling som gått relativt snabbt jämfört med många andra historiska förändringar. Från fördom till stolthet.

Blickar vi förbi Förbundsrepubliken, vilken nu sällat sig till de i detta avseende liberala västdemokratierna, så ser det inte lika ljust ut. I ett antal länder är homosexualitet belagt med dödsstraff, i andra är det förbjudet men renderar inte dödsstraff. Mellanöstern är ett särskilt beklagligt exempel. I två extrema länder som är bittra fiender, Iran och Saudiarabien, är det förenat med livsfara att vara öppet homosexuell.

I Mellanöstern är det enbart i demokratin Israel som homosexuella öppet kan uttrycka sina åsikter. I Tel Aviv hålls Prideparader, något som är otänkbart i grannländerna. I Turkiet slogs nyligen ett försök till att hålla Prideparad brutalt ner av regimens styrkor.

Många afrikanska länder förbjuder homosexualitet och i Asien ser det mörkt ut i Afghanistan, Pakistan, Burma och Malaysia. Däremot har Syd- och Mellanamerika en liberalare syn på homosexualitet, undantaget Dominikanska republiken och Jamaica.

Våld, hot, trakasserier och till och med mord – personer med avvikande sexuell läggning som inte gör någon annan illa med sin livsstil, råkar illa ut runt om i världen. Men fördomarna mot sexuellt avvikande finns även i länder där lagen stödjer hbtq-grupper. Många av dem vittnar om att det kan vara en kamp att ”komma ut” även i Sverige, ett av de kanske mest toleranta länderna på området. Lagar och praxis följs inte alltid åt. Lagen kan förbjuda hets, hot, och trakasserier, men inte utrota fördomar.

Mycket återstår alltså att göra när det gäller att öka toleransen och förståelsen för hbtq-personer. I grunden handlar det om varje individs okränkbara rätt till liv, frihet och egendom. Rätten att med stolthet få leva det liv man själv vill, så länge ingen annan kommer till skada. Kort sagt, rätten till frihet, som är så fruktad av så många.

Bo Höglander

Annons: