Triss i guld för Titti

Samling i fårstallet hemma hos Titti Srömne i Koby utanför Fjärdhundra. Foto: Rose-Marie Eriksson/Arkiv
Textstorlek:

KOBY/FJÄRDHUNDRA Titti Strömne, som driver företaget Glada Fåret, har all anledning att känna sig glad. Nyligen vann hon Ull-SM i klassen Lantras finull för tredje året i rad. Förutom guldbringande får har Titti Strömne många spännande uppdrag på gång.

– Det är förstås jätteroligt och ett erkännande. Ull-SM genomfördes för fjärde året och generellt tycker jag tävlingen är ett bra tillfälle att sprida goodwill för ullen, säger Titti Strömne vid ett telefonsamtal.

Det var tacklammet 17013 Karins fäll som vann med motiveringen ”Stor, bra och jämn fäll. En mycket god representant för finullsrasen”. 

– I år var det rekord i antal inlämnade fällar. Det var sex olika klasser och jag vann en av de klasserna, säger Titti som även tog hem priset Folkets val fjärran där man röstar på ett urval av fällar via sociala medier.

Titti Strömne berättar att det händer en hel del runt ullen just nu, och det är en resurs som kan användas. Själv är hon, förutom kurser, involverad i flera olika projekt.

– I dag (läs i tisdags) är jag på väg till ett projekt som handlar om lammköttskvalitet. Lammköttslyftet är ett projekt som LRF äger, säger Titti och fortsätter:

– Jag gör en liten kartläggning på gårdsnivå och besöker en del gårdar i landet för att se vad de gör för köttkvaliteten. Flera faktorer spelar in och bland annat tänker man på hur djuren hanteras.

Lammlyftet är ett innovationsprojekt inom EIP-Agri, med målet att sälja betydligt mycket mer svenskt lammkött och öka lönsamheten för Sveriges lammproducenter. Titti hoppas att de kan få fram en svensk standard och höja både kvalitet och volym.

– Det är bra att jobba på två fronter, säger Titti som också medverkar till att ta fram en guide, film och checklista i projektet Rätt lamm i korsningsproduktionen.

Ett spännande juryuppdrag har Titti i tävlingen Framtidens smartaste lammstall. Jordbruksverket arrangerar tävlingen för att utveckla framtidens lönsamma djurstallar.

– Flera olika kompetenser medverkar och jag sitter med i lammjuryn som bedömare. Tävlingen avslutas i mars med en konferens och det ska blir roligt att se om man kommer på några nya innovativa lösningar när man ska bygga.

Tävlingen finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling via det svenska landsbygdsprogrammet.

Föreläsningar och kurser är annat som står på agendan, samt erfarenhetsträffar ERFA-träffar på uppdrag åt Gård & Djurhälsan.

– Det är grupprådgivning då en mindre grupp träffas hemma hos en producent, det innebär ett stort utbyte av erfarenheter.

Titti Strömne arrangerar också fårkurser som snabbt brukar bli fulltecknade.

– Fårägare gillar att gå på kurs, nu har vi mycket om utfodring. Det gäller att ha återväxt i branschen.

I november kommer Titti Strömne att arrangera en ny ullkurs hemma på gården tillsammans med proffs-spinnerskan Monica Hellberg. Ett samarbete som Titti ser fram mot.

– Ett resultat av att det gått bra i Ull-SM är att självförtroendet växer och man törs satsa.

Annat som Titti Strömne ser fram mot är en innovationsprojektansökan i samarbete med Gård & Djurhälsan, SLU och Lammproducenterna.

– Gruppbildningsstödet är beviljat och vi vill utveckla en idé om parasitkontroll på gårdsnivå. Det ska vi göra ansökan om och hoppas få pengar till själva projektet, säger Titti Strömne.

En fårägare med triss i guld.

Rose-Marie Eriksson

 

Fakta Lantras 

Finullsfåret är en svensk lantras som anpassats till vårt klimat under lång tid. De tål vinter och kyla bra, och lammen växer till sig på enbart bete.

Finullsfåret är fantastiska mödrar och kännetecknas av att de får många ungar, ibland upp till fyra–fem stycken i en kull.

Finullsfåret är en utpräglad ullras med glansig, finkrusig och väldigt mjuk ull. Det gör att ullen är skön att ha i plagg nära huden utan att den sticks.

Ull som inkomstkälla är på frammarsch i Sverige idag, det finns flera nystartade mindre spinnerier, och även ett antal gamla, som köper in ull. Just finullen brukar vara den man får högst ersättning för.

Källa: Föreningen Svenska finullsfår