De får bidrag för odling på ålderdomligt vis

Textstorlek:

VAKSALA/UPPSALA Vaksala hembygdsförening driver sedan några år ett projekt som går ut på att främja äldre odlingskultur. Tack vare bidrag från Riksantikvarieämbetet kan de nu arbeta vidare med sin odling av Roslagshavre enligt gamla bortglömda metoder. 

Totalt åtta miljoner kronor har Riksantikvarieämbetet fördelat till olika projekt som syftar till att bevara, använda och utveckla kulturarvet. I Uppsala län har två projekt beviljats bidrag, varav det ena är Eric Sahlström Institutet som får 50 000 kronor för kulturarvskollo i Tobo. Det andra är Vaksala hembygdsförening som tilldelas 9 000 kronor för gammaldags odling.

Carl-Birger Sveidqvist är pensionerad bonde och vice ordförande i Vaksala hembygdsförening. Det var han som drog igång projektet, första vändan på 1980-talet.

– Vi hade en ”bondecirkel” under ledning av Wolter Ehn, som var arkivarie på Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala och bland annat forskade om ålderdomligt jordbruk. Vi var väl ett tiotal verksamma bönder som deltog och han använde oss som bollplank, berättar Carl-Birger, som efter några år tyckte att de skulle prova sina förvärvade kunskaper i praktiken.

Han fick genom en firma tag på fem kilo frö av den ursprungliga och oförädlade Roslagshavren och odlingen inleddes. Under flera år pågick arbetet på en åkerplätt i Brillinge, Vaksala socken, innan engagemanget sinade.

För två år sedan togs projektet upp igen, nu hos lantbrukare Kjell Danielsson i Skölsta. Här odlas, liksom förra gången, två land i tvåskifte vilket innebär att hälften av jorden ligger i träda och på andra halvan odlas spannmål.

– Vi använder oss av äldre odlingsmetoder, som ser helt annorlunda ut än i dag. De ligger närmare stenåldern än nutid. Den största skillnaden är att det var plöjningsfritt. Man plöjde inte på grund av den sega leran vi har i Uppland, förklarar Carl-Birger, och berättar att bönder från Värmland fick komma upp och lära upplänningarna att plöja.

Vaksala hembygdsförening har istället tagit häst och trästock till hjälp för att bearbeta jorden innan sådd. Trästocken tillverkade de själva efter en modell från Vaksala.

Årets skördesäsong blev en blöt historia och det var därför svårt att, som i fjol, involvera medlemmar genom att schemalägga sysslorna på åkern. Havren blev ändå till slut både skuren med lie, bunden och torkad i krakar, som är en slags torkställning.

Nu återstår bara att tröska säden, vilket väntas ske någongång i december.

– Trots torkan blev slutresultatet 47 kilo havre förra året. Men det lär bli mindre i år, eftersom fröogräset slog till, gissar Carl-Birger, och konstaterar att de har mer att lära om bekämpning av ogräs och skadedjur.

Pengarna från Riksantikvarieämbetet blir här ett välkommet tillskott.

– När vi nu får mer resurser ska vi prova med hårdare avbetning på trädan. Vi tänker försöka med får och eventuellt också med hästar nästa år. Bidraget kommer dels gå till transport av betesdjur.

Projektet rullar vidare med ett par eldsjälar vid rodret.

– Syftet är att vinna erfarenhet av hur våra förfäder gjorde en gång i tiden. Annars glöms det ålderdomliga jordbruket bort helt och hållet. Ingen kommer i framtiden kunna förklara utvecklingen och hur vi lärde oss bruka jorden, säger Carl-Birger och ryser vid tanken.

Malena Olsson