Mälarens fyrar ses över

Textstorlek:

Med båten Candela åker befälhavare Niklas Gröndahl och farledsteknikerna Peter Günther och Max Maas Mälaren runt och ser till fyrarna i Sveriges tredje största sjö inför vintern.
De är i Sjöfartsverkets tjänst och utöver fyrarna håller de koll på bland annat lysprickar och sjömärken.

Arbetsområdet sträcker sig från Dalarö i Stockholms skärgård till Gotland.

– Vi har ansvar för 11 000 objekt varav 180 fyrar, berättar Niklas Gröndahl.

De riktigt stora lysbojarna har ett stort företag ansvar för men det händer att besättningen på Candela byter batteri i dem.

Att klättra högt på smala stegar, svinga sig över höga räcken och forcera svårtillgänglig terräng är en del av jobbet och monotont blir det aldrig.

Candela klarar all vind men inte hur hög sjö som helst.

– Gränsen går vid max två meters signifikant våghöjd. Och då är det rätt obekvämt eftersom Candela är ganska flatbottnad, berättar Niklas Gröndahl och fortsätter:

– Många brukar fråga om vi gått på grund någon gång och då svarar jag glatt att vi går på grund varje dag när vi lägger till vid sjösäkerhetsanordningar.

För dagen ska fyrarna på Stora Sandskär och Västra Holmen kontrolleras. De flesta fyrar får två tillsynsbesök om året, ett på senhösten och ett på våren.

Stora Sandskär är en gammal AGA-fyr som tidigare gick på gas och elektrifierades för några decennier sedan. I dag har den som många andra fyrar solpanel. Men nödbatterier finns. Fyren från 1929 är tillverkad i gjutjärn.

– De här gamla fyrarna är riktiga skönheter. Nyare fyrar ser så otroligt tråkiga ut, som små master eller aluminiumlådor bara. Och det var bra kvalité på utrustningen förr. Batterierna här är 40 år gamla och går fortarande. Linsen är från 1929, säger Peter Günther.

Han säger att många verkar tro att fyrarna spelat ut sin roll i och med den moderna tekniken men faktum är att det snarare är tvärtom. De blir viktigare. I och med Mälarprojektet, då slussen i Södertälje byggs om och farledsrännorna bereddas kommer nya fyrar att placeras i Mälaren.

Allt såg bra ut på Stora Sandskär och man åker vidare till nästa anhalt. Fyren på Västra Holmen är något modernare än den på Stora Sandskär och drivs med glödlampa. Det finns ett mindre relä till själva fyren och ett större relä till fasaden. Men här visar det sig snabbt att det inte lyser som det borde.

Det finns en lucka i golvet och Max Maas klättrar snabbt snabbt ned i fyrens innandöme för att utröna vad som är fel. Det måste kollas upp varifrån just den här fyren får ström. Sjökortet visar att det aktuella elskåpet finns på grannön Elba.

Elskåpet är svårt att hitta och Max Maas och Peter Günther får helt enkelt följa sjökabelns väg från vattenytan och upp i terrängen som är täckt av taggiga slånbärsbuskar för att hitta skåpet ifråga. En bit uppe på berget finns det, dolt av träd och buskar. Det visar sig att det är Mälarenergis fas som krånglar och bolaget informeras om det.

– De har ett säkringsskåp till vårt elskåp, förklarar Peter Günther.

Förekommer det någon skadegörelse på fyrarna?

– Inte ofta, men tyvärr förekommer det. Då kan det röra sig om målade tags, stulna solcellspaneler eller repor i glaset, säger Peter Günther.

Den del av året Mälaren är täckt av is använder sig teamet av svävare.

– Isen kommer oftast först i januari eller februari men det har hänt att den lagt sig redan runt Lucia.

Den absolut stressigaste tiden på året är då isen precis gått upp. Då har många lysprickar hamnat där de inte alls ska vara. Ännu finns inget datoriserat system där det omedelbart syns om någon sjösäkerhetsordning slutat fungera, men det är på gång.

När något går fel har besättningen ett visst antal timmar på sig att rätta till det, hur många
beror på vilken sjösäkerhetsanordning det handlar om.

Vad händer om ni alla tre blir sjuka samtidigt?

– Vi har ett bra samarbete med våra kollegor både i Kapellskär och Västervik. Vi rycker in för varandra vid semester och sjukdom, säger Peter Günther.

Lisa Parland

 

Fakta: Fyrar 

I Sverige började man bygga fyrar i slutet av 1600-talet.

Ledfyrar är och var den vanligaste fyrtypen i Sverige.

AGA-fyrarna kom till i början av 1900-talet då den svenska ingenjören Gustaf Dahlén uppfann en helt ny apparat för framställande av blixtljus.

Numera drivs nästan alla gamla AGA-fyrar med solcellspaneler och batterier.

I Sverige finns drygt 2 500 fyrar och den sista fyrvaktaren, i Holmögadd utanför Umeå, lämnade sin post så sent som 2003.

Källa: Svenska Fyrsällskapet