Klassiska semlan fortsätter att regera

Textstorlek:

GIMO För alla traditionstrogna semmelälskare är väntan över. Fettisdagen står för dörren och på landets bagerier och konditorier laddar man för en årlig höjdpunkt. 
Och trots att spännande nytolkningar dyker upp varje år, så fortsätter den klassiska semlan att regera på många håll. 
Så även bland gästerna på ”Bettans” kafé i Gimo. 

Säsongen tjuvstartar strax efter jul, till vissas glädje och andras förtret. Elisabeth Lindgren, ägare av Bettans hembageri och kafé i Gimo, väljer dock att dröja lite med semmelpremiären.

– Jag skulle vilja hålla på det längre men när kunderna börjar fråga måste jag sätta igång och baka. Det blir efter nyår någon gång, berättar hon.

Inledningsvis får besökarna nöja sig med den klassiska semlan, men ju närmare fettisdagen desto bredare blir utbudet.

Sedan ett par veckor frestar Elisabeth även med wiener-, mini-, lyx- och wrapsemla, där det främst är formen som skiljer varianterna åt. Smakmässigt är det ingen som sticker ut, då alla innehåller de traditionella ingredienserna.

– Jag har inte fastnat för semlor med till exempel blåbär eller nutella, de blir mer som bakelser, tycker Elisabeth, som inte heller har anammat årets nya trend – nachosemlan.

Det är en skapelse av superkonditorn Roy Fares, där man helt enkelt dippar små chips av vetedeg i grädde och mandelmassa.

Det är en fredagsförmiddag i början av februari och flera av gästerna väljer just en semla till kaffet. Två av dem är makarna Ulla och Roland Schill från Alunda.

– Vi har varit på vårdcentralen här i Gimo och blev så sugna på semlor, säger Ulla Schill och tar ett stort bett av den gräddstinna vetebullen.

Det är den andra paret avnjuter för säsongen, och fler lär det bli.

– Absolut, tre–fyra till blir det säkert. Vi föredrar den vanliga semlan och det ska vara mycket av både mandelmassa och grädde, tycker Roland Schill.

Före fettisdagen försvinner runt 20 semlor per dag från glasdisken. Den 13 februari mångdubblas antalet.

– Då bakar jag 300–400 semlor. Det brukar vara stressigt och jag får gå upp tidigare än vanligt för att hinna med, ler Elisabeth och erkänner att hon i vanliga fall inte behöver vara på jobbet i ottan för att knåda degar och trilla bullar.

Anledningen är jässkåpet där plåtarna står fyllda och redo att ställas in i ugnen direkt på morgonen. Bakningen sker under arbetsdagen.

Det kombinerade bageriet och kaféet är beläget på bottenplan i ett bostadshus. Elisabeth, som bor och är uppvuxen på orten, tog över lokalerna för tretton år sedan efter att ha drivit hembageriet i Öregrund några år.

I jämförelse kändes det här mer lagom till ytan och strömmen av gäster var jämn året om.

”Bakat med kärlek” är ledorden som följer Elisabeth i val av råvaror och när hon bakar.

– Jag gör allt från grunden, det känns viktigt för mig. Då kan man stå för det man gör, säger hon och hälsar nya fikasugna gäster välkomna in i värmen och bakdoften.

Malena Olsson

 

Fakta: Historia och kuriosa

Fettisdagen inleder en 40 dagar lång fasteperiod med katolskt ursprung.

Semlan fick sin utformning i början av 1900-talet och har sin förebild i hetväggen, ett högreståndsbakverk från 1700-talet.

Den svenske kungen Adolf Fredrik påstås ha dött av alltför många hetväggar fettisdagen 12 februari 1771.

I verkligheten dog han av slaganfall efter en rejäl middag.

På 1950-talet mottar jordbruksnämnden en polisrapport om en bagare i Malmö som bakat och sålt semlor före fettisdagen. Böter blev följden.

Svenskarna äter drygt 40 miljoner semlor per år.

Källa: Nordiska museet
Sveriges Bagare och Konditorer