”Ett bra initiativ av Arla”

Textstorlek:

För drygt tre månader sedan lanserade Arla initiativet Sommarmjölk för längre sommarbete, vilket innebär höjd ersättning till mjölkbonden. En av dem som anslutit sig är Johan Helin på Edshammar säteri, norr om Storvreta.

Annons:

Den höjda ersättningen innebär att Arlas mjölkbönder har sina kor ute på bete 25 procent mer än vad dagens beteslagstiftning kräver. Enligt Sofie Segerborg på Arla har fler än åtta av tio Arla­gårdar i Uppsala anslutit sig till Sommarmjölken och låter därmed sina kor gå ute längre. Och Johan Helin är nöjd.

– Förutom cirka tio öre mer per kilo mjölk marknadsförs djurvälfärd. Sommarmjölk är ett jättebra initiativ och bra att kunna visa upp konventionell produktion, säger Johan Helin som hoppas att initiativet är här för att stanna.

Hur mycket mjölk levereras från Edshammar?

– I snitt levereras cirka tio ton mjölk per ko och år.

Sedan sex år tillbaka arrenderar Johan Helin Edshammar gård av Uppsala Akademiförvaltning. Han bor på gården tillsammans med fru och fyra barn i åldrarna från tre månader till nio år.

– Jag hyr också ut boende åt svärmor och ett yngre par, säger Johan Helin och visar runt på gården som består av stora ägor med gott om betes- och odlingsmark.

Tidigare drev Johan en gård i Rasbo och efter flytten till Edshammar har både odling och antalet djur ökat till mer än det dubbla. Idag består verksamheten av 200 djur varav 75 mjölkkor samt 200 hektar åkermark och 60 hektar naturbete.

– Jag har också renoverat 22 hektar skogsmark, ungefär som 44 fotbollsplaner, till åkermark.

Edshammar säteri har anor från 1100-talet så det är historisk mark som såväl familj som gårdens djur trampar.

– Det här var tidigare en arrendegård under Salsta och från början var det en biskopsgård, säger Johan och stannar till vid några stora träd där även en klunga kor sökt skugga.

Det är torrt i skog och mark, men betet är frodigt och grönt och Johan påpekar att grov­foder är bland det viktigaste för en mjölkproducent. Cirka 50 procent av odlingarna är vall och resten spannmålsodling.

– Vårgrödorna ser bra ut men växtligheten skulle må bra av nederbörd men det kan få vänta till vallskörden är klar.

I förra veckan hade han två hektar kvar att så och förutom långvarig torka utgör bökande vildsvin ett hot.

– Man får man anpassa viss odling, att odla ärter funkar exempelvis inte. Men vi måste vänja oss vid grisarna och jag har bra kommunikation med jaktlaget, säger Johan Helin.

Annons: