Håll ihop mot extremismen

Textstorlek:
Annons:

Lagom till politikerveckan i Almedalen lanserade moderaterna ett förslag om att förbjuda deltagande i våldsbejakande organisationer.

I SvD skriver Ulf Kristersson, partiledare, och Gunnar Strömmer, partisekreterare, den 1 juli att det bör blir straffbart att sprida information, värva, utbilda eller samla in pengar för våldsbejakande organisationers räkning.

Redan i samband med den så kallade terroröverenskommelsen mellan Alliansen och regeringen i fjol fanns ett färdigt förslag i liknande riktning. Då gällde det i huvudsak islamistiska terrororganisationer.

De våldsbejakande islamistiska organisationerna är också flest till antalet, cirka 2 000 personer, av totalt cirka 3 000 personer i våldsbejakande miljöer i Sverige. Övriga är antingen nynazister och vit-makt-anhängare eller tillhör den autonoma vänstern.

I ett betänkande som då lades fram (Ds 2017:62) föreslår utredaren ”att det ska införas ett särskilt straffansvar för att delta i en terroristorganisations verksamhet.” Bland exemplen nämns finns värvning, få in bidrag, sprida information, utföra transporter, ordna möteslokaler eller underhålla vapen.

Den liggande utredningen – som ännu inte blivit lagförslag – gör att det finns en bred plattform för en överenskommelse över blockgränsen i frågan om kriminalisering. Det moderata förslaget om att bredda frågeställningen och även ta in inhemska våldsbejakande organisationer i en sådan lag är fullt rimlig.

Det ska dock understrykas att frågeställningen är svår och komplicerad. Rättigheten att organisera sig är grundläggande i en demokrati och rättsstat. Men – som Kristersson och Strömmer betonar – föreningsfriheten har aldrig varit tänkt att utgöra ett skydd för brottslig verksamhet. Ändå kan det bli frågan om en vansklig balansgång när gränserna för vad som utgör brottslig verksamhet inom ramen för en organisation ska dras upp.

Utgångspunkten i M-utspelet att ett förbud ska inriktas ”mot den som aktivt deltar i en våldsbejakande verksamhet, och inte som ett förbud mot en förening i sig eller mot en viss åsikt” är närmast självklart.

Dagar innan det moderata utspelet kom en rapport från Försvarshögskolan som visar att den så kallade salafismen växer i Sverige. Rapporten slår fast att salafismen i sig inte alltid är våldsbejakande, men att dess ideologiska inriktning enligt forskarna har ”en allvarlig och utmanande påverkan på de lokalsamhällen där den fått fäste.” Med andra ord: den kan i värsta fall utgöra grogrund för våldsbejakande islamism.

Demokratin har både en rätt och en skyldighet att försvara sig. Därför bör de partier som har en djup demokratisk förankring stå enade mot extremismen, i synnerhet den våldsbejakande.​

Annons: