Klart med miljardstöd till jordbruket

Textstorlek:

1,2 miljarder kronor. Så mycket avsätter regeringen i stöd till lantbrukare som drabbats av torkan. Stödet, som ska betalas ut under två års tid, koncentreras i första hand till mjölk- och köttproducenter eftersom det är där den akuta krisen är störst.

– Det här är ett hot mot vår livsmedelsförsörjning på både kort och lång sikt, sa landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) när han tillsammans med finansminister Magdalena Andersson (S) och klimatminister Isabella Lövin (MP) presenterade regeringens nationella krispaket för lantbruket med anledning av torkan.

Regeringen föreslår ett stödpaket på sammanlagt 1,2 miljarder kronor till lantbrukare som drabbats av torkan. Pengarna kommer att betalas ut under två år. Den första delen, 460 miljoner kronor, ska betalas ut under 2018. Till det kommer en förhoppning om en höjning av de förtida utbetalningarna av landsbygdsstödet vilket innebär ytterligare förstärkning av lantbrukarnas likviditet med 250 miljoner kornor.

– I normala fall betalas de pengarna ut under oktober men vi har stora förhoppningar om ett beslut från EU-kommissionen snart så förhoppningsvis kan pengarna betalas ut i september, säger Sven-Erik Bucht.

Stödet under 2018 riktar sig främst mot mjölk- och köttproducenter. Sammanlagt har 400 miljoner kronor avsatts till mjölk-, nöt- och lammköttsproduktion. Som mest ska man kunna få 375 kronor per vuxet nötdjur och maximalt ska varje gård kunna få 150 000 kronor.

– För en normal mjölkgård med 150 djur räknar vi med ett stöd på cirka 60 000 kronor.

I krispaketet för 2018 ingår även en sänkning av slaktavgifterna på landets slakterier genom att staten subventionerar den avgift som slakterierna betalar till Livsmedelsverket för veterinärkontroll med 60 miljoner kronor.

Den största delen av krispaketet, 760 miljoner kronor, är tänkt att betalas ut under 2019 och ska gå till både mjölk- och köttproducenter samt spannmåls- och växtodlare. Exakt hur systemet ska utformas är dock oklart. Jordbruksverket har fått i uppdrag att ta fram ett konkret förslag.

Det har gjorts en ansökan om stöd från EU:s krisfond men regeringen har inte något större hopp om pengar från EU och även om fonderna öppnas kommer det inte att bli några större belopp.

– De nationella stöden kommer ha betydligt större inverkan för den likvida situationen för lantbruken än ett eventuellt EU-stöd, säger Sven-Erik Bucht.

Om det oppositionen får majoritet efter höstens val kan de välja att ändra eller upphäva krispaketet. Något som flera bedömare betraktar som osannolikt.