Svårt förklara rekordhetta

Solen gassar. Värmerekorden avlöser varandra och det har knappt regnat sedan 1 maj. Fast varför högtrycken avlöser varandra över hela Sverige och stora delar av Europa vet ingen. Foto: Peter Ahlgren
Textstorlek:

Väderrekord slås på löpande band och med största sannolikhet blir även juli en rekordmånad. Meteorologerna kan dock inte förklara varför högtrycken avlöser varandra över i stort sett hela norra Europa. Däremot får vi vara beredda på varmare somrar framöver när jordens medeltemperatur fortsätter öka.

Annons:

Att det är rekordvarmt och rekordtorrt har nog inte undgått någon. Och situationen är likadan över i stort sett hela Sverige och stora delar av Europa. Fast varför det blivit så här är inte lätt att få svar på.

– Jag kan inte ge så uttömmande svar eftersom vi egentligen inte vet. Det vi kan säga är att att det är flera olika högtryck med varm luft som strömmar in över landet och avlöser varandra, säger Sverker Hellström som är klimatolog vid SMHI.

Det som gör sommaren 2018 unik är att värmen och torkan började redan i maj och sedan har det fortsatt.

– Maj var en extremt varm månad. Sedan avtog inte värmen i juni och juli ser också ut att bli rekordvarm. Det är en ytterst ovanlig kombination, säger Sverker Hellström.

Tittar man på de mätstationer SMHI har i Uppland så sticker Uppsala ut temperaturmässigt. Medeltemperaturen i maj var 16,1 grader vilket är den varmaste majmånad som uppmäts sedan mätningarna började 1739.

– Maj månad som helhet var två grader varmare än vad vi noterat tidigare. Det kommer att dröja länge innan vi får så varmt igen, det kanske inte ens sker under det här seklet.

16 juli slog kvicksilvret i taket i Uppsala med 34,4 grader. Fast även om det var den varmaste julidagen sedan 1947 så är det inte rekord. 1933 var det hela 38 grader på Ultuna.

Torkan är också extrem. Förutom de skyfall som föll över Uppland vid midsommar, där Älvkarleby fick 63,5 millimeter, är nederbördsmängderna försumbara från maj och fram till idag.

Även om sommarvädret är långt från det normala tror Sverker Hellström att vi kommer att få vänja oss vid varmare temperaturer framöver.

– Vi kan se att medeltemperaturen ökat under ett längre tidspann. Från mitten av 1800-talet har den ökat med två grader. Det betyder att det finns mer varmluft i atmosfären och ju mer varmluft desto större är chansen att vi får varmare somrar.

Många meteorologer varnar dock för att stirra sig blind på enstaka rekordsiffror. När man jämför meteorologiska data görs det i långa tidsserier och även om det är rekordvarmt och -torrt i år kan man inte säga någonting om hur nästa sommar blir. Man kan dock inte säga att det jämnar ut sig i det långa loppet.

– Nej, inte med tanke på att medeltemperaturen stiger.

Annons: