Tuff tid för vilt i torra marker

Textstorlek:

Torkan drabbar inte bara tamdjuren. I skog och mark gulnar gräset och även de djupaste diken är numera helt torra. För framförallt älgstammen kan torkan få allvarliga konsekvenser.

Det är inte bara på landets åkrar som fodret torkar bort. Samma sak händer i skogen. Det riskerar att få både kort- och långsiktiga effekter på viltstammarna.

– Torkan slår just nu mot den gröna frodiga växtligheten vilket drabbar vilt som specialiserat sig mot den typen av foder, framförallt älgen, säger Jonas Malmsten, veterinär och forskare vid institutionen för vilt, fisk och miljö på Sveriges lantbruksuniversitet.

Det som händer är att energiinnehållet i viltets foder blir lägre vilket drabbar älgkor och -kalvar. Kon måste få i sig tillräckligt med energi för att klara av att producera mjölk till kalvarna som i sin tur måste växa till sig inför hösten.

– Vi kommer att få se en ökad dödlighet bland kalvar och de som överlever kommer inte att växa normalt. Om en älgkalv normalt sett väger 65 kilo i oktober kommer den kanske att väga runt 40 i år, säger Jonas Malmsten.

Älgkon riskerar också att bli utmärglad eftersom hon måste få i sig tillräckligt med föda för både sig själv och sina kalvar.

Det bästa ur kons synvinkel vore därför att kalvarna dör så att hon kan koncentrera sig på att hitta föda till sig själv.

Jonas Malmsten ser en stor risk att årets torka kommer att påverka älgstammen i flera år framöver.

– Om kon inte får i sig tillräckligt med föda under sommaren brunstar hon kanske inte till hösten eller brunstar sent vilket i sin tur betyder att kalvarna föds senare nästa år, säger han och fortsätter:

– Samma sak gäller de kvigkalvar som överlever i år. Normalt sett ska de brunsta nästa höst men på grund av sin låga vikt är risken stor att de inte kommer att göra det och då får vi en långsiktig påverkan på populationen.

Problemet för älgarna är inte bara det dåliga energiinnehållet i maten. Det handlar också om värmen.

– En älg svettas inte som exempelvis en häst gör och måste därför dra sig undan när det blir för varmt. Det är väl inte allt för långsökt att tänka sig att älgen då lägger mer energi än vanligt på att komma undan värmen och därför inte får i sig tillräckligt mycket näring.

Fast exakt hur älgarna påverkas av värme är oklart. Många djur drabbas av stress när kvicksilvret kryper över vissa temperaturer men det är oklart om detsamma gäller älgarna.

När det är varmt och torrt blir vatten viktigt för viltet. I normala fall får de i sig en stor del av sitt vatten med maten men i år ser det annorlunda ut. Därför rör sig viltet mer nu.

– Generellt blir det mer vilttrafik mot vatten när det är torrt och varmt.

Det är inte bara älgarna som drabbas av torkan och värmen. Även dovviltet är utsatt. Dovviltet kan bära på en bakterie som i samband med stress orsakar lunginflammation och blodförgiftning. Sjukdomen smittar inte till människor men slår hårt mot stammen där den bryter ut.

– Vi har sett exempel där hälften av djuren dukar under och det kan bli förödande för den lokala stammen eftersom det drabbar vuxna djur och framförallt handjur.

Däremot tror inte Jonas Malmsten att rådjursstammen kommer att påverkas märkbart eftersom rådjuret är mycket mindre än älgen och därför inte kräver lika stora mängder mat.

Det finns också klövvilt som till och med gynnas av det torra vädret.

– Kronvilt är en generalist och klarar såväl kyla som värme. Det känns dumt att prata om en vinnare i sådana här sammanhang men ska vi utse en vinnare är det kronvilt och vildsvin.