Himmelskt bra sång

Textstorlek:

Kay Pollaks succéfilm ”Så som i himmelen” är riktigt mäktig som musikal. Philip Jalmelid sjunger fram ståpälsen hos den jublande premiärpubliken på Oscarsteatern i Stockholm.


Musikalen har alla ingredienser som finns med i filmen plus nyskriven musik av Fredrik Kempe. Det funkar riktigt bra.

Det är fånig buskis och djupt allvar i skön förening. Landsbygdsromantik, norrlandsstereotyper och varm gemenskap som kryddas med ångest och riktigt dålig stämning eftersom hustrumisshandel, mobbing, religiös skuld och skam är delar i den här musikaliska sockerkakan.

Det är egentligen problematiskt med den stereotypa bilden av landsbygdsbor – alltid glada men inskränkta medan storstadsbor framställs målmedvetna och känslokalla – men sväljer man det konceptet är föreställningen både rolig och fin.

Malena Ernman axlar rollen som den misshandlade Gabriella och publiken applåderar intensivt och suckar lyckligt när första aktens ridå går ner efter ”Gabriellas sång”, den ballad som låg på Svensktoppen i 68 veckor med Helen Sjöholm.

Handlingen i korthet för den som inte sett filmen, (den sågs av 1,4 miljoner när den kom 2004) är att den världsberömda dirigenten Daniel Daréus är slutkörd och hjärtsjuk.

Han återvänder till sin barndomsby för att få lugn och ro. Efter att han övertalas att ta sig an kyrkokören får både kören och Daniel Daréus nytt liv, åtminstone ett tag.

Philip Jalmelid är i det närmaste perfekt som Daniel Dareus svårmodiga musikaliska geni. Han har en imponerande röst och leverar en bra blandning av sårigt tungsinne, frustration och värme.

Ensemblen består av en uppsättning typer som till exempel entreprenören Arne, pryda Siv och kärlekstörstande Olga. De bidrar alla till humorn och allvaret. Utanför den sammansvetsade kören finns hustrumisshandlaren Conny och den ångestaladdade prästen Stig.

Scenografin är snyggt byggd med träribbor som ger en lantlig touch. Den håller ihop miljön oavsett om handlingen utspelar sig i kyrkan eller i den gamla skolan. Gillar man filmen gillar man också musikalen. Det är stor chans att man gillar musikalen, även om man inte tyckte om filmen.