Generationer av jakt – men ingen älg i sikte

Textstorlek:

Redan första veckan av älgjakten fick många jägare korn på det ståtliga viltet. Caroline Broberg, ordförande i Jägareförbundet Björklinge-Viksta jaktvårdskrets, kunde dock konstatera att älgmarkerna låg öde.

Annons:

– Vi har inga observationer eller ens sett spår av älg. Det är nog första gången i vår jakthistoria som det varit så öde, säger Caroline Broberg och tillägger:

– Älgar är känsliga för vattenbrist och förmodligen har sommarens torka drivit de till marker med mer vatten.

Caroline Broberg, som bor i Vendel, är tredje generationen jägare, och döttrarna Tyra, 2,5 år och Ebba, åtta månader, kan bli fjärde generationen om intresse finns.

Caroline tillbringar mycket tid på föräldragården i Götbrunna där hennes farföräldrar, Sune och Marianne Andersson, bor kvar.

– En av våra söner, Carolines farbror, driver gården vidare med köttdjur, säger Sune Andersson som är uppväxt på gården.

– Vi hade mjölkkor fram till 1995 och hann även få guldmedalj, säger Marianne.

Sune berättar att han jagat sen han var 14 år, nästa år fyller han 90, och numer överlåter han jakten åt den yngre generationen.

– Jag har alltid jagat med hund och det har varit tax och stövare som nosat upp både räv, hare och rådjur. Det har blivit mycket harjakt och en vinter sköt jag 19 harar, berättar han.

En del jakthistorier finns förstås på lager och Sune berättar om när de fick besök av en delegation från Nordkoreanska ambassaden.

– De hade kört på en älgkalv och ville ha hjälp, och det fick de. Sen var det önskemål om kött och älghorn och det såg vi också till att de fick. Älgköttet blev så uppskattat att de faktiskt återvände med önskan om mer, säger Sune och ler.

Älgstammen ser dock ut att ha minskat, åtminstone lokalt. Men något minskat intresse för jakt har inte Caroline märkt, tvärtom.

– Vi har en kö med folk som vill komma in i jaktlaget. Nu har vi fått in ytterligare en tjej från och med nästa år, och det är jättekul, säger hon.

Många som tar jägarexamen bor i storstäderna, och de vill förstås komma med i något jaktlag för att praktisera sina kunskaper.

– Förr i tiden gick man i lära hos en erfaren jägare och det är ett gott råd även för en nyutexaminerad jägare, säger Caroline.

– Jakt har blivit ett dyrt nöje, när jag började jaga kostade ett kulskott 49 öre, nu får man betala 35 kronor, säger Sune.

Idag krävs godkänd jägarexamen för att få licens för jaktvapen, och för att få jaga i Sverige behöver man ha statligt jaktkort som är bevis på att man betalat viltvårdsavgiften.

​Caroline, som är 32 år, tog jägarexamen när hon var 21 år. Förutom ordförande i jaktvårdskretsen är hon även vice ordförande i Björklinge ÄSO/KSO, älg- och kronskötselområde där 37 älgar samt 31 kronvilt får fällas.

– Inom jaktlaget är det två djur, ett hondjur och en kalv, och vi har 1140 hektar jaktmark i Götbrunna. Jakten på kronvilt sker genom avlysningsjakt.

Hur blir du bemött som tjej

i jaktlaget?

– Det har bara vara positivt och jag har aldrig behandlats annorlunda för att jag är tjej. Men jag är också uppväxt med jakten eftersom pappa är jägare.

Jaktintresset bland kvinnor ökar och Caroline berättar att hon la ut en förfrågan om tjejjakt i facebookgruppen Pangbrudar i Uppland.

– Det fick stort gensvar så nu blir det småviltsjakt med enbart tjejer. Men närmast väntar ett nytt älgpass och jag hoppas det ger utdelning, säger Caroline Broberg.

Annons: