Intresset för lokala matnoder växer i Tierp

Textstorlek:

Den närodlade maten har under det senaste året blivit mer tillgänglig för konsumenter i Tierp och Örbyhus. Det tack vare lokala matnoder som har skapats på de båda orterna.
Paret Stella Andermo och Nisse Finnstedt i Månkarbo är ekologiska matproducenter som uppskattar konceptet och gläds åt att kunderna blir fler.

Matnoder är utlämningsplatser för förbokade lokala produkter. Som kund krävs att man registrerar sig och blir en stödjande medlem på localfoodnodes.org, en plattform som skapar kopplingar direkt mellan matproducenter och konsumenter. Inga mellanhänder förekommer.

Fenomenet sprider sig snabbt över landet.

– Local food nodes är ett verktyg som gör det enklare att hantera bokningarna, det blir smidigare för såväl konsument som producent, säger Isabelle Axelsson, ordförande i föreningen Utveckla Örbyhus, Tobo och Vendel.

Det var hon som tog initiativ till de lokala matnoderna.

– Jag saknade någonstans att handla närproducerad mat i butikerna. Det här var ett sätt att göra det möjligt, säger Isabelle och berättar att det första utlämningstillfället ägde rum i Örbyhus hösten 2017.

Då var tre producenter på plats och ett tiotal kunder dök upp.

I januari 2018 samlades producenter till en inledande nätverksträff och sedan april har man haft utlämning en kväll i månaden på Eriks torg i Örbyhus och därefter på Stora torget i Tierp.

– Vi växer sakta men säkert. Idag är det cirka 150 kunder sammanlagt på de två orterna och runt 30 producenter med i nätverket. Ju fler som kommer och handlar desto fler producenter vill gå med, menar Isabelle, som administrerar facebooksidorna för konsumenter respektive producenter.

Hon gissar att det finns totalt 40-50 små som stora matproducenter i hela kommunen. Bland dessa märks Stella Andermo och Nisse Finnstedt som driver en mindre KRAV-gård i gammal jordbruksbygd i Månkarbo. Hit flyttade paret 2014 och lever idag tillsammans med sina tre barn, höns, katter, bin och två hästar av rasen nordsvensk.

I somras anslöt de till nätverket med matproducenter i Tierp.

– Vi gick med för att det stämmer bra med våra behov. För oss är det inte aktuellt att leverera till Ica, då behövs större kvantiteter, säger Stella, och lyfter upp sonen Nila, 10 månader, i knät.

Familjen är självförsörjande på grönsaker och odlar även spannmål och vall. En bit skog äger de också. Gården sköts vid sidan av deras ordinarie arbeten som agronom, Stella, och ingenjör, Nisse.

– Vi är lite av månskensbönder och jobbar deltid båda två. Det är svårt att försörja sig på odling, konstaterar Nisse, som trivs med det upplägget.

Fördelarna med Local food nodes är flera, anser de.

– Det är jättebra. Till exempel vet vi precis vad vi ska sälja och tar med det. På marknader har man ofta med för mycket och får över. Dessutom är det väldigt effektivt, affärerna är uppgjorda och allt är klart på en halvtimme, säger Nisse.

Alla rotfrukter är upptagna ur jorden och förvaras nu i jordkällaren. Kvar i landen står purjolök och grönkål, som båda är vinterhärdiga och klarar minusgrader. Två utlämningar återstår i år och nästa datum är den 28 november.

– Då kommer vi att sälja rödbetor, morötter, potatis, purjolök, grönkål och honung, meddelar Stella, som tycker att det känns väldigt bra att kunna odla sin egen mat.

– Och vidare kunna erbjuda den till andra. Det ger mervärde, tillägger hon.

Paret har märkt en ökning av kunder sedan i somras och hoppas att trenden fortsätter.

– Kundgruppen är blandad, men jag gissar att de har ett gemensamt intresse av frågor som rör hållbar konsumtion, säger Stella.

Fakta

Local food nodes, LFN

LFN är ett öppet digitalt verktyg där producenten presenterar sina varor, konsumenten bokar mat och betalar direkt till producenten. Utlämning av varorna sker sedan på en förutbestämd tid och plats, en nod.

Mål med LFN är att maten ska bli lokal igen.

Det hela startades som ett experiment i Skåne 2016. Idag finns ett hundratal utlämningsplatser runt om i Sverige och ett flertal under uppstart även i andra länder.

Källa: localfoodnodes.org