Robotar – på gott och ont

Textstorlek:

Robotar och Artificiell Intelligens, AI, utvecklas med stormsteg. På bara några år har forskningen gjort enorma språng. På Chalmers tekniska högskola i Göteborg utvecklas drönare som kan skicka mediciner, prover och annat till och från glesbygdsområden.

Robotar kommer att kunna göra stor nytta i välfärden och i de gröna näringarna och alltså kunna gynna både stad och land. Enligt Statens medicinsk-etiska råd (SMER) kan anpassad teknik utföra tungt arbete så att personalen i stället kan ge brukare och patienter mer tid. Vissa äldre kan föredra att en robot hjälper till vid till exempel duschning och måltider.

En bonde som i dag sitter i sin traktorhytt och plöjer, arbetar i en högteknologisk miljö med teknik som GPS, automation, datorer och mer eller mindre självkörande fordon. Framtiden är redan här.

Genom historien har mänskligheten drivit fram uppfinningar och hjälpmedel som bidragit till en bättre värld. Men tekniken är aldrig utan komplikationer. Den kan göra livet bekvämare men skapar nya problem: stillasittande, gamnacke, stress och okontrollerad skärmtid med antisocialt beteende som följd.

Och så har vi det här med vapen. Dödliga vapen i händerna på superintelligens är en skrämmande tanke. Därför har en diskussion inletts om hur den artificiella intelligensen ska kunna kontrolleras, i synnerhet när robotar, drönare, obemannade fartyg och flyg kan förses med dödsbringande vapen i kombination med ansiktsigenkänning. Ska roboten själv få avgöra vem som ska dödas? Tanken är skrämmande och det självklara svaret måste bli NEJ.

Det framhåller med emfas Max Tegmark, svensk-amerikansk fysiker och kosmolog, som intervjuades i söndagens agenda. Han menar att mänskligheten måste fastställa tydliga regler för detta. Snart, om bara något år har utvecklingen sprungit förbi oss. Diktaturen Kina ligger i startgroparna.

Maskinernas dödsbringande kraft blir mångdubbelt större än människans. Tester från en simulator som SVT sände i helgen visade tydligt att en mänsklig pilot inte hade en chans emot drönare som också var prickskyttar, snabbare än någon människa.

Alfred Ruth, författare, föreläsare och entreprenör, varnar för kombinationen intelligens och hänsynslöshet. En maskin är varken ond eller god, den gör exakt det som människor har instruerat den att göra. ”Maskinen saknar de bredare referensramar och komplexa hänsyn som vi fått genom evolution och uppfostran”, slår Alfred Ruth fast.

Låt orden sjunka in. Nyckeln till hur vi människor ska hantera den nya artificiella, intelligenta tekniken handlar alltså om vår etiska kompass, värdegrunden, som det ofta kallas i dag. Är vi är tillräckligt grundade för det stora tekniksprånget? En sak är klar. Människan måste förbli maskinernas herre.

Bo Höglander