Höstkänning

Textstorlek:

 

Minnena av den blommiga sommarklänningen och shortsen somnade,
dörren till ett annat rum öppnades och jag kände hur benen domnade.

Jag sitter i samma stol som när sommargardinerna fladdrade i vinden,
nu är tiden en annan, kylan har tagit över och den biter mig i kinden.

Känslan av vemod sprider sig i hela mitt väsen när skymningen faller,
mörkret gömmer spåren av rimfrost och några ensamma snökristaller.

Den kalla och mörka årstiden tar oss med på en resa genom historien,
det väcker minnet av Gud som människa – vi tänder ljus för kärleken.