Ljuden som ger dig kalla kårar

Det fungerar i regel bra med naturliga ljud i natten som skällande rävar eller rådjur, gnisslande dörrar, skrik i fjärran. Tänk på alla engelska tv-deckare som utspelar sig på landet - det är många djur som ylar och skäller, säger Patrik Strömdahl. Foto: Privat
Textstorlek:

Snart är det dags för halloween, en högtid för skräckinjagande figurer som häxor, mumier och spöken. Har du tänkt fixa ett ruggigt skrämmande party, kvällen till ära, kan du behöva lite väl valda ljud­effekter. För att citera Patrik Strömdahl i Västerljung, en mästare inom ljudtekniken, ”En skräckfilm är ingenting utan ljudet.”

Annons:

 

Han och två kolleger prisades med en guldbagge för ljudet i den våldsamma och ändå romantiska vampyrfilmen ”Låt den rätte komma in”.

– Ljudet i den filmen är finstämt. Vi använde många naturliga ljud som vi förstärkte och manipulerade. Det är till exempel tunnelbaneljud från 80-talet som hörs i filmen. En gammal tunnelbana skramlar på ett helt annat sätt än dagens.

Patrik Strömdahl har jobbat som ljudtekniker, ljudläggare och ljuddesigner sedan mitten av 1980-talet och gjort ljudet i många svenska filmer och tv-serier som Wallander, Hassel och Maria Lang-filmerna.

– Om det ska vara bullriga skräckljud eller mer återhållsamma effekter beror på filmens dramatiska koncept, det ger sig självt, säger han.

Det finns ljud och situationer som de flesta människor uppfattar på ungefär samma sätt. Basiga och mörka toner, dova trummor och rop. De skrikande stråkarna och den strilande duschen i Alfred Hitchcocks film ”Psycho” skulle ge ångest även om man inte såg Janet Leigh huggas ihjäl på filmduken.

– Det är en klassiker. Kombinationen av ljud och musik kan ge bra resultat, men även oroande små ljud i tystnad kan ge effekt. Till exempel en mörk källare, en lucka som gnisslar och en råtta som springer över golvet. När en kvinna med ett levande ljus i handen styr stegen mot källaren vill man skrika: Stopp! Stanna! Gå inte ner!

– Att använda andningen kan också vara effektivt, då kommer man nära personen. När hon sedan håller andan kan det betyda olika saker, till exempel att hon lyssnar efter något eller så har hon slutat andas av någon annan orsak.

Enligt Patrik är de effektivaste ljuden de som smälter in i miljön. Genom att förstärka dem och kanske manipulera lite, signalerar de plötsligt något obehagligt.

– Det är yrkessjukdom för mig att lägga märke till ljud och samla på mig dem. Jag hör hur vinden viner, träden rister och hur ljudet ändras när det träffar husväggen. Då tänker jag: ”Det där kan jag ha nytta av”.

 

Vilken ljudsättning är din favorit bland skräckfilmer?

– Exorcisten är mästerlig. Det är inga stora penseldrag utan elegant och subtilt, lite mystiska sorl. I folkmängden syns plötsligt prästen och allt annat ljud skruvas ner och hans samtal hörs genom allt annat trots att han befinner sig så långt bort, i ett slags tunnelhörande som faktiskt fungerar.

 

Om man ska göra en egen skräckmiljö till halloweenpartyt, vilka ljud passar bäst?

– Det fungerar i regel bra med naturliga ljud i natten som skällande rävar eller rådjur, gnisslande dörrar, skrik i fjärran. Tänk på alla engelska tv-deckare som utspelar sig på landet – det är många djur som ylar och skäller.

– Just att låta en dörr slå är också effektivt, man vet inte om det var vinden eller någon potentiellt hotfull person som slängde igen den.

Många lockas av blodisande skräckfilmer, gillar de kalla kårar som kryper längsryggraden i en psykologisk thriller, skriker sig igenom Gröna Lunds spökhus och njuter av ett ruggigt hallo-weenparty. Uttrycket skräckskönt myntades i en doktorsavhandling om suget efter rädsla.

– Jag tror att vi alla har mystiska och mörka sidor. Vi behöver uppleva alla sorters känslor, som ilska och sorg, lust och och glädje, för att få energi och livslust. Om vi bodde i Pleasantville där alla var trevliga skulle vi bli tokiga. När man tittar på en film och blir rädd vet man innerst inne att det inte är ett riktigt hot, att man kan stänga av, säger Patrik.

Karina Frölund

Annons: