Nyanländ arbetskraft

Textstorlek:
Annons:

 

Av den mest vulgära flyktingdebatten har många här i Sverige fått uppfattningen att det just nu väller in i vårt land hundratusentals asociala analfabeter från Syrien.

Vad själva antalet beträffar, vad det kan tänkas bli på årsbasis, är alldeles för tidigt att säga något om. Men att det skulle röra sig om gravt okvalificerade personer är i princip så felaktigt som något kan vara.

Tvärtom är det i en klart ökad omfattning välutbildade människor som kommer hit. Var fjärde flykting är akade-miker. Många är läkare, apotekare, sjuksköterskor, ingenjörer –  alltså just sådana som det råder brist på i Sverige. Dessa dyker nu upp självmant utan att vi behöver söka efter dem. Och om de fick välja själva, så skulle de börja jobba från första dagen.

Men det får de förstås inte. Deras kunskaper ska först, som det heter, ”valideras”. Med det menas att varje invandrad individ måste få sin utbildning eller legitimation bedömd och jämförd med vad som krävs av samma slags yrkesutövare här i Sverige. Sådant tar en fruktansvärd tid när svenska myndigheter ska göra det.

2011 tog det upp till sju år för en utomeuropeisk läkare att få svensk legitimation. För en sjuksköterska tog det i snitt fem år.

Fast det var då det. Då var ärendena att handlägga betydligt färre än vad de är i dag.

2014 kom det in nästan 2 000 ansökningar om att validera utländska utbildningar till svenska legitimationer i vården. Till att hantera den ärendemängden hade Socialstyrelsen avdelat sju handläggare. Sju!!!

Tänk efter nu: 300 ansökningar per handläggare att tröska igenom – och 220 arbetsdagar per år. Det är nästan så att ett spädbarn begriper att det inte går, att högarna växer…

Fler valideringshandläggare är förstås ett måste om det överhuvudtaget ska kunna bli något som liknar styrfart i den här processen. Efterhand borde man rimligen också kunna få någon slags genombrott, typ att man på svensk myndighetsnivå vet vad läkarutbildningarna i de aktuella länderna går för, så att besluten om godkännande eller krav på kompletterande kunskapsinhämtning kan tas snabbare.

I Mellanöstern såväl som i Sverige går läkar- och sjuk-sköterskejobben ut på att bota folk. Och folk har ju ungefär samma slags benstommar, muskler och inälvor här som där.

Regeringen Löfven tillskjuter nu 8,6 miljoner kronor för att med prov och kurser få vårdutbildade flyktingar snabbare i jobb. Det är välment men förmodligen inte tillräckligt. Samma regerings funderingar på ett nationellt valideringscentrum är värt att tänka på, men inte för länge.

Detsamma gäller Centerpartiets krav att redan i Migrationsverkets asylprocess, från första dagen, inventera de nyanländas kompetenser och att snabbt anpassa svensk-undervisningen till yrkeslivet.

Annons: