Inget är gratis

Textstorlek:
Annons:

Att jaga gratisluncher som inte finns är tidens melodi. Men det enda som kan komma ut av den jakten är ännu mer elände och ännu större besvikelser.

Ta Grekland som exempel. Där har ohederliga och korrupta politiker av alla politiska kulörer i årtionden inbillat sina väljare att det inte är någon mening med att betala skatt och att det inte betyder någonting att landet är bankrutt, eftersom övriga euroländer ändå kommer att klara skivan. En gratislunch alltså.

Men inte blev den grekiska lunchen gratis. Andra fattiga länder i eurozonen, framför allt i Baltikum, där folket i modern tid lidit mycket värre ekonomiskt än vad grekerna gör i dag, slog bakut. Den grekiske premiärministern Alexis Tsipras, som hade vunnit makten genom att prata mest och högst om gratislunchernas möjligheter och som också hade uppmanat sitt folk att rösta nej till EU:s strama villkor för ett nytt räddningspaket, fick i stället gå med på villkor som var hårdare än de som han och folket nyss hade nobbat. Och nu utlyser han nyval i Grekland i tron att han ska vinna något på det, men med risk för att hans vänsterparti ska splittras.

I övriga Europa tar sig jakten på gratisluncher andra uttryck. Där handlar det om att på olika sätt slippa ställa upp i den enorma flyktingkatastrof som utspelar sig i spåren av de pågående krigen i Mellanöstern och norra Afrika. Av den europeiska unionens solidaritstanke syns i det sammanhanget inte ett spår, trots att EU hellre än att nödlåna till ett slarvligt Grekland borde hjälpa till när medlemsländer drabbas av flyktingströmmar som de själva inte är skyldiga till.

Men också här i Sverige förekommer de enkla ”gratislunchjagande” svaren på de svåra frågorna. Efter det hemska dubbelmordet på Ikea i Västerås hetsade kritikerna till svensk flyktingpolitik upp sig till oanade decibeltal, trots att orsaken till våldshandlingen av allt att döma var att gärningsmannen hade nekats uppehållstillstånd och skulle utvisas, inte att han skulle få stanna.

Likaså sätter de främlingsfientliga krafterna likhetstecken mellan flyktingpolitik och rumänska EU-medborgares tiggeri på svenska gator. De vill få oss att tro att tiggeriet förekommer mer i Sverige än i andra länder, men alla som varit i exempelvis Paris vet att det är minst lika vanligt där – med tillägget att småbarn oftare används i hanteringen.

Eftersom EU-migranterna inte är några invandrare utan bara utnyttjar rätten att röra sig inom unionen, finns det inget annat sätt att utestänga dem än att låta Sverige lämna EU. Med minskad export och förlorade jobb skulle det bli en riktigt dyr affär – så långt från en gratislunch som tänkas kan.

Annons: