Miljögifterna påverkar alla

Miljögifter bidrar med ohälsa för miljarder, enligt forskaren Monica Lind, miljötoxikolog och docent i miljömedicin vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. Foto: Rose-Marie Eriksson
Textstorlek:

UPPSALA Monica Lind har länge forskat om sambandet mellan miljögifter och våra vanligaste folksjukdomar och där är resultatet tydligt. Redan i moderlivet påverkas vi av miljögifter, något som kan bidra till såväl fetma som annan ohälsa senare i livet.

Annons:

– Vi är alla utsatta för en mix av miljögifter och det här kostar samhället stora pengar. Miljögifterna bidrar med ohälsa för miljarder, säger Monica Lind, miljötoxikolog och docent i miljömedicin vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Monica Lind leder en forskargrupp på Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset.

Nu forskar hon på heltid med så kallade ALF-medel som är öronmärkta pengar från landstinget för forskning. Målet för gruppens forskning är att studera om hormonstörande miljögifter, som hämmar och härmar våra egna hormoner, kan ge upphov till de stora folksjukdomarna, som exempelvis fetma, högt blodtryck, diabetes och benskörhet.

– Det är fortfarande låg kunskap om miljögifters effekter på hälsan, och förhoppningen är att såväl politiker som beslutsfattare och läkare får upp ögonen för det här, säger Monica Lind och tillägger att hon är stolt över att ha fått in en valbar kurs i miljötoxikologi på läkarutbildningen i Uppsala.

Monica Lind har forskat på hälsoeffekter av hormonstörande miljögifter i drygt 20 år, men intresset för miljögifter väcktes redan i 17-årsåldern.

– Det var i samband med ett föredrag på min gymnasieskola i Hudiksvall om hur sälarna i Östersjön blivit sjuka av miljögifter. De här sälarna var till och med åderförkalkade.

Hon växte själv upp i en förorenad by i Hälsingland där både människor och djur blev sjuka. Anledningen var giftiga utsläpp från både en textilfabrik och ett pappersbruk. När Monica Lind gjorde sitt examensarbete på ekotoxikologiprogrammet, år 1993, åkte hon till hembyn för att studera fisklivet i sjön. Med som assistent var maken Lars Lind, professor i medicin med hjärt-kärlsjukdom och metabola syndromet som specialiteter.

– Fiskarna vi drog upp var slemmiga och deras levrar var feta och förstorade. Maken noterade att de troligen led av metabola syndromet. På den tiden visste jag knappt vad metabola syndromet var, men det var då forskningen började på allvar.

Efter en lång startsträcka gjorde Monica och Lars Lind så småningom en stor epidemiologisk studie där de mätte halten av olika miljögifter hos 1 000 Uppsalabor. Resultaten visar ett samband mellan hormonstörande miljögifter och ökad risk för bukfetma samt åderförkalkning, stroke och diabetes.

– Vi har följt utvecklingen av fetma under fem år i studien, och ungefär hundra av testpersonerna utvecklade bukfetma. Det är den typen av fett som samlas inne i buken och är farligast.

I studien konstaterades också att ftalater, mjukgörare i plast och lösningsmedel för bland annat parfymämnen, fördubblade risken för typ 2-diabetes, och att vissa PCB:er fördubblar risken för dålig pumpförmåga hos hjärtat.

Forskningen har blivit mycket uppmärksammad och Monica och Lars Lind var först i världen med att påvisa sambandet mellan miljögifter och åderförkalkning hos människa.

– Idag finns flera tusen hormonstörande kemikalier och studier visar att det ofta är kvinnorna som drabbas värst, säger Monica Lind och fortsätter:

– Hade vi mer forskningsmedel skulle vi kunna sysselsätta minst tio personer på heltid med vår studie, men det är svårt att få pengar till den här typen av forskning. Från 1995 tills för tre år sedan drog jag in externa medel för att få ihop till min egen lön.

Monica Lind berättar att studierna på 1 000 personer kostade runt 25 miljoner, och sen tillkommer analyserna av miljögifter som kostade cirka tio miljoner. Men kostnaden för ohälsa som dessa miljögifter orsakar är flerdubbelt större.

– Kemikalier i vårt dagliga liv ska vara testade, men det är bara en bråkdel som är testade om de är hälsofarliga. Vi människor är försökskaniner och det är dyrt att göra folk sjuka.

Det är den tillverkade eller importerade mängden av en kemikalie som avgör om den ska testas. År 2007 trädde EU:s nya kemikalielagstiftning, Reach, i kraft och i juni 2013 påbörjades en registrering av ämnen som släpps ut på marknaden i mängder mellan 1 och 100 ton per år.

– Det är cirka 150 000 ämnen som är registrerade enligt Reach. Läkemedel och bekämpningsmedel, som ej omfattas av Reach, testas alltid, liksom livsmedelstillsatser, men inte majoriteten av de kemikalier som används i exempelvis livsmedelsförpackningar och heminredning.

De hormonstörande miljögifterna finns bland annat i plastförpackningar och i många av våra livsmedel. Fisk och skaldjur är en källa till miljögifter, liksom besprutad och antimögelbehandlad frukt, främst citrusfrukter.

På frågan vad som borde göras blir svaret:

– Vi borde få råd om hur man ska minska exponeringen av miljögifter. Att välja så giftfri mat som möjligt, laga mat från grunden, äta allsidigt och inte hetta upp mat i plastförpackningar.

Monica Lind poängterar att hon inte är någon bakåtsträvare och att kemikalier är viktiga för samhället och industrin. Men de kemikalier vi använder ska vara testade.

– Mitt mål med forskningen är att göra skillnad, säger Monica Lind.

Annons: