I släktens ägo sedan vasatiden

Per Nilsson och hustrun Charlotte Bonde med barnen Erik och Edvard samt jaktlabradoren Affe som också hör till familjen. Foto: Rose-Marie Eriksson
Textstorlek:
Annons:

Esplunda Esplunda gård, mellan Enköping och Västerås, har tillhört Per Nilssons släkt sedan 1544. Han är 15:e generationen som driver familjeföretaget vidare och idag sysselsätter gården sju heltidsanställda.

– Från början var Esplunda en by med fyra små gårdar. Idag består byn av en stor gård där vi bedriver växtodling, entreprenad, kött- och grisproduktion, säger Per Nilsson.

Han bor i det ursprungliga gårdshuset tillsammans med hustrun Charlotte Bonde och deras söner Erik och Edvard som är fyra respektive tre år, samt Einar, 14 år, och Edit, 11 år, som Per Nilsson har från ett tidigare äktenskap.

– Alla är intresserade av lantbruket, fast på olika sätt, säger Charlotte Bonde och ler när minstingen Edvard vill gå ut och visa minilastaren Weidemann.

Därmed ser framtida generationsväxling ut att vara tryggad. Tidigare generationsväxling har gått från far till son i rakt nedstigande led, med undantag av Pers farmor som enda kvinnan, men Per betonar att han definitivt inte kände någon press att ta över.

– Jag var otroligt intresserad och väl förberedd när jag gick in i företaget till 50 procent år 1998. När min far hastigt gick bort år 2010 tog jag över helt, säger Per Nilsson.

Han har satsat, och satsar, helhjärtat på familjeföretaget som växt genom förvärv och utökad verksamhet. I dag har gården vuxit till 600 hektar, varav 300 hektar är åkermark, 260 hektar skog och 40 hektar betesmark.

Förutom växtodling, som brukas på 850 hektar inklusive arrenden, har verksamheten utökats med nöt- och grisproduktion. Nötköttsproduktion bedrivs i moderna stallar på gården och ungdjursuppfödningen består av uppfödning av cirka 300 tjurar.

– De kommer när de är cirka tre veckor, tjurarna går till slakt när de är 15 månader och kalvarna när de är åtta månader, säger Per Nilsson.

Grisproduktionen består av uppfödning av 8 000 grisar per år och drivs i hyrda stallar på Skälby Gård.

– Smågrisarna väger runt 30 kilo när de köps in från Petter Kjellerby på Vissgärde gård utanför Uppsala. Sen föder vi upp dem till 120 kilo innan de går till slakt, säger Per Nilsson och tillägger att det kommer runt 300 grisar var 14:e dag till deras stall.

Det är rapsgrisar som föds upp, det vill säga att svensk rapsolja tillsätts
i grisarnas foder. Det gör att köttet får en bättre fettsammansättning som bidrar till att det blir hälsosammare och mer smakrikt.

– Vi får inte kupera svansarna på grisar i Sverige så det innebär att vi måste se till att de har en bättre miljö och mer stimulans, annars äter de upp svansarna på varandra, berättar Per och tillägger att det också bidrar till bättre djurhälsa.

För att jobba mer effektivt har makarna gått utbildningen Lean Lantbruk som bland annat innebär att det inte produceras mer än vad som krävs.

Att granska arbetssätt och ta vara på allas kompetens ingår också i utbildningen.

– Det går ut på att standardisera och effektivisera. Vi har exempelvis organiserat i verkstan med bilder för att alla ska hitta rätt, säger Charlotte Bonde.

I samband med Brunnby lantbrukardagar fick Peter Berglund, en av Esplunda lantbruks medarbetare, utmärkelsen Årets medarbetare.

– Han vann det nyinstiftade priset och belönas med en resa till lantbruksmässan i Paris nästa år. Det är verkligen jätteroligt, säger Per Nilsson.

Det är ständig rusch på Esplunda och förutom journalister tar man också emot studiebesök. Sommarsäsongen innebär än mer sysslor men Per Nilsson poängterar att det är ett året-runt-jobb.

– Under odlingssäsongen kollar jag fälten varje vecka. Kålmal gör stora angrepp som måste bekämpas och det är en ständig bevakning.

På frågan vilka utmaningar och mål som familjeföretaget står inför blir svaret:

– Utmaningen är konjunktur och råvarumarknaden, vi styrs av Chicago- och Parisbörsen som sätter världsmarknadspriserna på många jordbruksprodukter. Vädret är en annan utmaning, det kan innebära skillnad från minus till plus i resultatet.

När det gäller mål ser Per Nilsson positivt på framtiden, och vill förstås att gården ska leva vidare inom familjen, även om det inte är något krav.

– Det ska bygga på intresse och fri vilja. Vårt mål är att få till en lyckad generationsväxling och alla syskon ska vara överens när jag lämnar över. Kanske skapar vi nya business, vi är diversifierade idag och har fyra ben att stå på, säger Per Nilsson som vill hänga med i lantbrukets strukturomvandling.

Rose-Marie Eriksson

Annons: