Nytt utbrott av bisjukdom

Biodlare har också ett ansvar att förebygga och hindra spridning av smittsamma bisjukdomar. Foto: Rose-Marie Eriksson/Arkiv
Textstorlek:

Tidigare i somras konstaterades ett utbrott av Amerikansk yngelröta i två bigårdar i Veckoholms församling i Enköpings kommun. Sjukdomen, som drabbar bin, är mycket smittsam och i förra veckan hade ytterligare en bigård drabbats.

Annons:

– Ja, tråkigt nog hittade vi smitta i en annan bigård, denna gång i Villberga-Hacksta-Löts församling. Vi har lämnat prov till SLU som konstaterat smittan, säger Länsstyrelsens bitillsyningsman Lars Karlsson.

Han besöker alla biodlare inom en radie på tre kilometer från aktuell odlare för att kontrollera eventuell smittspridning.

– Det är jätteviktigt att anmäla när man sätter ut bikupor, annars blir det svårt för oss att hitta dem. Många har några samhällen utan att anmäla till Länsstyrelsen och det är inte bra, säger Lars Karlsson.

Han berättar att tre gånger i sommar har jordbrukare ringt för att höra vem som ställt ut samhällen på deras mark.

– Biodlaren hävdar allemansrätten, men så funkar det inte och det är lite tråkigt när det blir så här.

Amerikansk yngelröta är en bakteriesjukdom som livnär sig på binas larver. Sjukdomen sprids via bakteriernas sporer som tål både värme och kyla och kan överleva i flera år.

Oftast sprids den från bisamhälle till bisamhälle genom att smittade bin flyger fel, men det kan också handla om vildbin som fört den vidare.

Att flytta yngelramar mellan samhällen är också en effektiv smittspridningsväg enligt Sveriges biodlares riksförbund.

Biodlare som drabbats får avdöda samhällen och sen elda upp allt. Lars Karlsson berättar att det är väldigt noga att allt eldas upp, det räcker inte med att gräva ner det.  Smittämnena är mycket motståndkraftiga och kan hållas vid liv i honung, skattlådeväggar och gamla vaxbyggen. Det finns belägg för att smittämnen överlevt så länge som i 80 år.

– Det funkar på samma sätt som vid mjältbrand. För att undvika smitta ska biodlaren hålla rent och fräscht och ha koll på sina samhällen, säger Lars Karlsson och tillägger:

– Jag har besiktat ett 60-tal bigårdar i sommar, med 10–15 kupor i varje, så nu börjar jag bli lite trött.

Lars Karlsson är själv biodlare sedan 40 år tillbaka och både hans pappa och farfar var bitillsyningsmän.

På frågan hur årets honungstillgång ser ut blir svaret:

–  Det är ojämnt. Runt midsommar såg det väldigt bra ut och jag trodde det skulle bli ett rekordår, men sen avtog det, säger Lars Karlsson och fortsätter:

–  Vi i Mälardalen är å andra sidan bortskämda med bra skördar, vissa år har jag fått 100 kilo per samhälle, i år blir det runt 50 kilo.

Länsstyrelsen i Stockholm ansvarar för bitillsynen i Stockholms, Gotlands, Södermanlands, Uppsalas och Västmanlands län. Biodlingen i Sverige regleras av lagstiftning som främst syftar till att minska effekterna av bisjukdomar, främja pollineringen samt produktionen och saluföringen av honung.

Statens jordbruksverk leder centralt bekämpningen av amerikansk yngelröta och varroakvalster. Länsstyrelsen har ett regionalt ansvar och anger bland annat omfattning av tillsynsdistrikt och utser tillsynsmän samt svarar för kontakterna med dessa.

Landet är uppdelat i cirka 600 tillsynsdistrikt och en bitillsynsman svarar för det praktiska bekämpningsarbetet i vart och ett av dessa.

Biodlaren själv har också ett ansvar att förebygga och hindra spridning av smittsamma bisjukdomar till och inom Sverige.

Annons: