Fortsatt kartläggning av länets flodkräftor

Textstorlek:

Tillsammans med andra organisationer i länet arbetar Länsstyrelsen aktivt med hotade arter i sjöar och vattendrag, däribland flodkräftan. En inventering av kräftförekomsten genomfördes 2012–2015 och en kartläggning fortsätter även i år.

Annons:

– De uppgifter vi haft har i stor utsträckning varit gamla. Men generellt finns det inte så mycket kräftor av någon art i länet, varken i åar eller i sjöar, säger Fredrik Söderman, på Länsstyrelsens naturmiljöenhet.

På många platser finns det svaga förekomster av signalkräftor, där de flesta utsättningarna dessutom saknat tillstånd.

– Krav på tillstånd för utsättning av fisk och kräftor har funnits i lagstiftningen under en längre tid så det är inget nytt, säger Fredrik Söderman.

Han berättar att för några år sedan gick de igenom alla utsättningsplatser och upptäckte då att signalkräftor förekom på andra platser. Det innebär illegala utsättningar vilket är det största hotet mot den svenska flodkräftan.

– Det är tydligt att kravet på tillstånd inte följs, säger Fredrik Söderman och tillägger att i exempelvis Hårsbäck har man hittat signalkräftor som inte bör finnas där.

Enligt Havs- och vattenmyndigheten är en överskattad förväntan på signalkräftans produktivitet drivkraften bakom många illegala utsättningar. Men flodkräfta och signalkräfta kan inte existera i samma vatten.

Flodkräftor finns i de flesta av länets avrinningsområden men de finns oftast bara i de allra högst belägna delarna i mycket små tätheter.

– Problemet för kräftor i Uppland beror troligen i stor utsträckning på hur nästan alla sjöar och vattendrag har, grävts, sänkts och rensats, det vill säga habitaten har förstörts, säger Fredrik Söderman och fortsätter:

– För flodkräftorna har vi ett ansvar att bevara arten som nu är akut hotad i rödlistan. Det innebär att försöka förbättra möjligheterna i de spillror som återstår.

Ett problem är att man rensat bort stenar och bottensubstrat för snabba kanaler ut i havet. Istället bör man underhålla dikningsproblem en bit i taget.

Korttidsreglering av flödet i vattendrag kan medföra allvarliga skador på kräftbestånden. Dels genom att vegetationen och den övriga bottenfaunan påverkas negativt, men också på grund av ökade problem med frysning eller underkylning av vattnet vintertid.

Ingrepp som vägbyggen, rensning eller muddring kan också vara negativa då de förändrar bottensubstratet och ger en uppslamning av partiklar i vattnet. Flodkräftan är också mycket känslig för lågt pH i vattnet och i gravt sura vatten saknas den helt.

Annons: