Svensk ull allt hetare

Textstorlek:

​Ull, som en gång värmde både fattig och rik, har blivit en biprodukt inom fåraveln. Ullen har bränts, slängts och grävts ner. Men nu växer efterfrågan på ull från svenska får.

Annons:

Fjällräven har inlett ett samarbete med Brattlandsgården som föder upp jämtlandsfår och tingat ullen från ännu fler får av samma ras. Till hösten kommer den första kollektionen ut på marknaden.

– Vi som har jämtlandsfår har nog tre års kö på ullen, säger Anna Hedendahl, som är ullansvarig på Svenska fåravelsförbundet.

Jämtlandsfåret är en ny svensk ras som tagits för att möta efterfrågan på mjuk finfibrig ull som kan konkurrera med den utländska merinoullen. Men även gammaldags lite raggigare får har värdefull ull.

– Många tror att deras får har ull som inte är så bra, men så länge den sitter på fåret är den värdefull. Men alla vet inte hur de ska ta hand om ullen, de låter fåren bli smutsiga och toviga och klipper kanske hackigt bara för att bli av med den. Man måste tänka kvalitet hela vägen.

Som ett exempel på hur stor efterfrågan på svensk ull är tar Anna Hedendahl upp Toarp, Sveriges största ullinsamlingsstation. Av den finaste ullen tillverkar de plädar.

– På två år har man gått från två återförsäljare till 200, plus att en stor kedja vill sälja deras produkter.

Mycket av kunskapen men också tekniken för att ta hand om ullen försvann i samma veva som övrig textilindustri. De spinnerier som finns är små och kan bara ta emot några kilo ull. Till exempel behöver klädföretaget Woolpower i Östersund ull från upp till 200 000 får till sin produktion, ull som i dag köps från Uruguay och Argentina, uppger P4 Jämtland. Men det finns ett alldeles nystartat ulltvätteri och ett väveri är också på gång. Ullinsamlingen ökar kraftigt.

Anna Hedendahl ser att intresset för ull växer, både inom fåraveln och i samhället i stort.

– Det finns en stor frustration över att vi inte använder ullen. Slit- och slängsamhället driver fram en efterfrågan på klimatsmarta och etiska alternativ och fåret klimatkompenserar sig själv.

Hon tar Norge som ett exempel där ullen fått hög status.

– Där har man fått Svanenmärkt norsk ull i offentliga miljöer som tågsäten och gardiner. Ull brinner inte och behöver inte flamskyddsbehandlas. Vore det inte fantastiskt om vi kunde få svensk ull i svenska offentliga miljöer?

Boel Holm/TT

Annons: