Fick praktikplats i Zimbabwe

En resa för livet. Christine Aveholt Franzén pluggar teologiskt basår på högskolan och har planer på en teologie kandidatexamen. Vistelsen i vän­församlingen i Masvingo har gett kunskaper som hon kommer att ha nytta av längs studievägen. Foto: Malena Olsson
Textstorlek:

BJÖRKLINGE Nyligen återvände Björklingetjejen Christine Aveholt Franzén hem till Sverige efter en minnesvärd och lärorik vistelse på andra sidan jordklotet. Under fyra månader praktiserade hon i vänförsamlingen till hennes egen församling, i staden Masvingo i Zimbabwe.

Annons:

Christine Aveholt Franzén, 24 år, har varit aktiv i hemförsamlingen i Björklinge sedan barnsben. Det började med kyrkans miniorer, juniorer och körsång innan det var dags för konfirmation och uppdrag som ungdomsledare.

Sedan åtta år är hon en av sex förtroendevalda i Björklinge pastorats internationella grupp.

– Vi har hand om fastekampanjen, informerar och samlar in pengar till välgörande ändamål och håller kontakt med våra vänförsamlingar. Det är ett väldigt roligt arbete, säger Christine.

Vid två tillfällen besökte hon Björklinges tidigare vänförsamling i Võnnu i Estland. I höstas var hon med om en betydligt längre resa till vänförsamlingen i Masvingo i Zimbabwe.

Uppsala stift har en vänrelation med Zimbabwe, som bland annat innebär ett årligt utbyte av praktikanter länderna emellan. Under fyra månader får två unga vuxna chansen att lära känna landet och hur en församling här arbetar. Programmet sker i samarbete med SIDA.

I maj förra året fick Christine en förfrågan om att åka iväg.

– Hon som ansvarar för utbytet frågade vår kyrkoherde om vi hade någon i församlingen som de kunde skicka på praktik i Masvingo. Han tyckte att det skulle passa mig eftersom jag har koll på församlingen och landet.

Efter några dagars betänketid tackade hon ja. Avresan var planerad till augusti och innan dess skulle ett par förberedande utbildningar klaras av.

– Vi var på en veckolång kurs i Härnösand som anordnades av SIDA där vi gick igenom kulturkrockar, traumavård och informerades om biståndsarbete, säger Christine.

Uppsala stift genomförde vidare en kurs om hur kyrkan arbetar med bistånd. Det var vår i luften och runt 30 grader varmt när Christine och Malin Runstedt från Göteborg anlände till Masvingo. Den första månaden tillbringade de mycket tid med prästen i församlingen, som gav lektioner i hur kyrkan är uppbyggd och organisationen styrs. Olikheterna med församlingen hemmavid visade sig vara många.

– Det är så annorlunda. Till exempel är de väldigt indelade i grupper och samlas ofta män, ungdomar och gifta kvinnor, var för sig. De hade även hårda regler att följa.

Kvinnorna, som kallas vashandiris, jobbar ungefär som diakoner förklarar hon.

– De gör hembesök till äldre och sjuka och är drivande i församlingen.

Söndagsförmiddagar ligger Masvingo och stora delar av Zimbabwe öde. Det är gudstjänsttid och majoriteten av befolkningen går i kyrkan. Firandet var också en ny upplevelse.

– Gudstjänsten är fyra timmar lång och innehåller mycket lovsång och dans. De har ingen kyrka utan håller till i en kontorslokal, säger Christine och berättar att en kyrka är under uppbyggnad tack vare ekonomisk hjälp från Svenska kyrkan.

Under vistelsen höll hon i bibelskola, följde med på hembesök, åkte på konferenser och lärde sig mycket om såväl församlingen som landet. Det var en lärorik resa som hon nu ska samla intrycken ifrån och sprida.

– Vi ska föreläsa i olika kyrkor i stiftet och runt om i landet. Under resan har jag och Malin bloggat och försökt ge en mer positiv bild av landet än vad som skrivs i media. Vi var där under militärkuppen och kände inte alls igen oss i nyhetsbevakningen, säger Christine och tillägger:

– Zimbabwe är inte ett våldsamt land och människorna här har stora hjärtan och stora famnar.

Torsdag den 8 februari kommer hon och delar med sig av sina tankar och erfarenheter från resan under en internationell afton i Björklinge kyrka.

Malena Olsson

 

Fakta: Vänförsamling

Kontakterna mellan Svenska kyrkan och Zimbabwe sträcker sig över hundra år tillbaka i tiden eftersom Evangeliskt lutherska kyrkan i Zimbabwe, ELCZ, startades av svenska missionärer 1903.

Uppsala stift har kontakt med Zimbabwe sedan 1998 då ett avtal skrevs mellan kyrkorna. Inom ramen för avtalet har ett tiotal församlingar i stiftet vänförsamlingar i Zimbabwe. Via den kontakten följde sedan att Björklinge och Masvingo blev vänförsamlingar 2008.

Källa: Svenska kyrkan

Annons: