Mer politik på schemat

Miriam Andersson, Malva Thur, Edvin Lennmyr och Amanda Tångring efterlyser mer undervisning om politik i skolan. ”Många har inte koll på vad de politiska partierna står för i olika frågor”, säger Miriam Andersson. Foto: Rose-Marie Eriksson
Textstorlek:

Sommarlovet går mot sitt slut och snart är det dags att återvända till skolbänken. Några ungdomar i Uppsala har ägnat delar av lovet åt ett projekt med syfte att få mer konkret undervisning i politik i skolan.

Annons:

– Vi är fem ungdomar som har valt att sommarjobba på Barn­ombudet i Uppsala län där vi startat projektet, och i det arbetet har vi genomfört olika undersökningar, säger Miriam Andersson som är en av deltagarna.

I undersökningen har ung­domarna bland annat gjort en enkät och stickprov där de frågat ungdomar om de anser sig ha koll på vad de olika partierna står för samt om de tyckte att det borde finnas mer undervisning om politik i skolan.

– På stickprovet svarade 13 av 15 personer att de inte hade koll på vad partierna står för, säger Edvin Lennmyr och tillägger att på enkäten svarade cirka 95 procent av 232 personer att de ville ha mer undervisning om politik i skolan.

Nu vill ungdomarna sprida informationn om projektet för att uppmärksamma behovet bland politiker, lärare och övriga.

Men har ni inte undervisning om politiska partier redan idag?

– Vi läser om partierna i sjunde klass, men det är upp till varje lärare att bestämma när undervisningen ska ske och vi saknar mer konkret undervisning i politik, säger Amanda Tångring.

– I vår undersökning uppger många att de skulle vilja vara politiskt aktiva om de hade mer kunskap, säger Edvin Lennmyr.

Han säger vidare att det inte är fråga om att ändra läroplanen utan de vill peka på behovet av att lära sig mer.

– Får man inte kunskap om vad partierna vill, och står för, är risken att man röstar blankt. Och det gynnar inte demokratin, säger Amanda Tångring.

– Brist på kunskap gör också att man blir mer mottaglig för propaganda, tillägger Miriam.

Hon säger vidare att majoriteten bland stickproven hade ingen koll på vilket parti man sympatiserar mest eller minst med.

– Har man inget eget intresse av att leta information, eller kommer från en politiskt aktiv familj hamnar man utanför, och utnyttjar inte sin rätt att rösta, säger Amanda och fortsätter:

– Jag har pratat med några som är förstagångsväljare och de har ingen aning om hur de ska rösta.

Ungdomarna menar att om man är missnöjd med något är det lätt att rösta på missnöjespartier som ofta är enfrågepartier. Därför poängteras vikten av att veta vad ett parti står för i olika frågor och inte bara i en.

– När vi ringde några lärare var uppfattningen att eleverna absolut hade politisk koll, tvärtom vad de tillfrågade eleverna ansåg, säger Miram.

– Många unga är politiskt intresserade men man har lågt förtroende för politikerna och ofta är orsaken att man helt enkelt har dålig kunskap, säger Amanda.

Edvin menar att alla, både i kommun, län och övriga landet tjänar på att unga får mer kunskap redan i skolan.

– Det gynnar alla, för om allt fler röstar blankt faller idén om demokrati, säger Edvin.

Hur tycker ni att unervisningen ska utformas då?

– Det kan, och ska, inte vi av­göra. Kommunen är bättre lämpad att lära unga om politik än vad vi är. Vi efterlyser mer djupgående studier som gör oss bättre rustade inför val och politiskt ställningstagande, säger Edvin.

Projektet är klart idag, fredag 10 augusti, och har då pågått i tre veckor. Nu väntar en sista sommarlovsvecka sen är det dags för ungdomarna börja sin första termin på gymnasiet.

Annons: